Svensk företagspolitik

Det finns en hel del positiva aspekter att se till gällande Sveriges företagsklimat. Den senaste tiden visar siffror att svenskar i allt högre grad intresserar sig för företagande. Fler nya företag startas, fler kvinnor driver företag och allt fler unga vågar satsa på sin företagsdröm. I den här artikeln tar vi tempen på svensk företagspolitik just nu.

Finansiellt stöd

Det kostar att starta företag och utan finansiell backning kan drömmen kännas omöjlig. Även om Sverige för en politik som oavsett ideologi syftar till att stötta småföretagande är det generellt tufft att räkna med finansiellt stöd. Att lyckas övertyga en bank om en affärsplan är ingen självklarhet och stara-eget-drömmen kan snabbt vara ett minne blott. Som ett resultat av detta har dock nya finansiella alternativ presenterat sig på nätet. När banken säger nej kan istället låneaktörer som Capcito erbjuda praktiska lösningar på det finansiella planet. Bakom Capcito står ett gäng erfarna entreprenörer som själva har erfarenheten av att starta och driva företag.

Ökning av svensk företagsamhet

De senaste siffrorna från Svenskt Näringsliv visar på att fler väljer att starta eget i Sverige. Ökningen gör sig tydlig i så många som 15 av 21 svenska län och snabbast ökning återfinns i norra delarna av landet. Även kvinnors företagsamhet är idag stor i förhållande till tidigare år. Vilken bolagsform det rör sig om framkommer inte, men generellt sett har aktiebolag varit den populäraste företagsformen i Sverige under många år. På Bolagsverket finns matnyttig läsning kring olika företagsformer.

Unga svenskar tenderar att ha ett stort intresse för att driva eget och begreppet ”startup” är väletablerat i det svenska samhället idag. Det som hindrar unga från att ta sin affärsidé till högre höjder är som tidigare nämnt, startkapitalet. Många entreprenörer har det i sig att ”jaga” investerare och ta hjälp av finansiärer som Capcito. Det finns dock fortfarande en stor skara unga människor som sitter på bra idéer, men som inte riktigt lyckas paketera det i ett företagskoncept. Ett bättre stöd på den biten vore inte bara fördelaktigt för den yngre företagsamheten utan även för svenskt företagspolitik rent generellt. Ung Företagsamhet är en viktig organisation, men det kanske behövs fler inslag av samma karaktär för att finnas tillhands när unga behöver råd och tips.

Sänkning av bolagsskatten

Under 2018 beslutade regeringen att den svenska bolagsskatten skulle sänkas från 22% ner till 20,6%. Sänkningen sker dock stegvis där företagare från och med januari 2019 kan räkna med en bolagsskatt på 21,4%. Den skattesatsen kommer således att bibehållas fram till 2020 då den beslutade bolagsskatten på 22% effektueras

Att bolagsskattens sänks är så klart positivt för svenska företag eftersom att skattekostnaderna blir mindre. Ett syfte med sänkningen är dessutom att locka multinationella företag att redovisa sina intäkter och vinster i Sverige istället för andra länder. Det i sin tur genererar mer skatteintäkter i det långa loppet för den svenska statskassan. Samtidigt som företagsklimatet mår gott. Det är dock viktigt att känna till att även andra aspekter påverkar skattebilden så som reglerna gällande avdrag.

Om politik

Ordet politik kommer från början från grekiskan och betyder i grund och botten statskonst. Egentligen handlar nästan allt om politik om man tänker efter, även sådant som man inte tänker på. Datorn, mobilen eller surfplattan som du sitter vid omfattas av lagar och regler på olika sätt, särskilt när det kommer till att använda internet. Och det företag som har skapat datorn, mobilen eller surfplattan måste också förhålla sig till lagar och regler. Dessa lagar och regler har skapats inom politiken och det är politiker som har makten att förändra dessa lagar och regler. Det är också just det som mycket av politik handlar om, nämligen att bestämma och argumentera för vilka lagar och regler som ska gälla i ett land eller mellan länder.

Politik kan ske på olika nivåer. I Sverige är till exempel den högsta politiska nivå det som kallas för Riksdagen. Det är där som de mäktigaste politikerna sitter och det är de som bestämmer vilken riktning som ska gälla för landet under de närmaste åren. Det är också till riksdagen vi röstar vart fjärde år när vi bestämmer vilka som ska ha den yttersta makten i landet. Men mycket av den reella politiken sker i kommuner och landsting. Kommuner i Sverige har faktiskt ett ganska stort mått av självbestämmande så saker och ting kan fungera lite olika beroende på vilken kommun man bor i och vilka politiker som leder kommunen för tillfället. Alla måste dock förhålla sig till de lagar och regler som bestäms av riksdagen.

Politik är nödvändigt för att det ska råda ordning och reda i ett land. Utan politik uppstår anarki som är en slags definition på ett kaos-samhälle. Det betyder inte att alla politiker är goda, så är det verkligen inte. De ondaste och mest avskydda människorna genom tiderna har i nästan alla fall varit politiker, som till exempel Stalin, Hitler, Mao, Franco, Mussolini och så vidare. Men även många av de mest goda och omtyckta människorna som till exempel Mahatma Gandhi och Nelson Mandela var politiker. Politik är makt och om det är en galning som har makten så kommer det att märkas i samhället.

Politik är alltså någonting som är väldigt viktigt eftersom det påverkar oss alla. Det är faktiskt så pass viktigt för människor att det ibland kan utlösa krig. Politik är faktiskt en av de vanligaste anledningarna till krig, men vi kan ändå inte klara oss utan det. Politik innebär lagar och regler men det innebär också en pågående diskussion om vad som pågår i samhället och om vad som borde pågå. Olika människor har olika åsikter om vad som är viktigt och det är något som måste värnas, annars har man istället en diktatur vilket är en typ av statsskick som brukar leda till kaos och elände.

Politik och historia

Det har i alla tider funnits olika typer av mer eller mindre uttalade lagar och regler. Vissa saker får man inte göra inom en kultur men det behöver inte alltid finnas nedskrivet. Det har också alltid funnits människor som har bestämt i grupper och så vidare. Men politik som koncept uppfanns först i samband med de antika filosoferna, kanske särskilt de tre klassiska grekiska filosoferna, Sokrates, Platon och Aristoteles. Aristoteles betraktade olika typer av system som man använde sig i olika länder och skrev ned sina tankar i verket Politiken. Han uppfann till exempel begrepp som republik, demokrati, monarki, tyranni och så vidare. Under medeltiden byggdes dessa tankar vidare med tänkare som till exempel Augustinus där han lägger ut sina teorier i De civitas dei år 426.

Sedermera började man också ifrågasätta auktoriteter vilket bland annat ledde till den franska revolutionen i slutet av 1700-talet. Revolutionen förebådades av nya filosofiska tankar från Rousseau och Voltaire och man började fundera på sådant som jämlikhet och om varför vissa människor behandlades bättre än andra. Trots dessa till synes ädla idéer så ledde den franska revolutionen till att väldigt många människor avrättades offentligt. Adeln och de andra ledarna ersattes sedan av en ny ledare, nämligen Napoleon Bonaparte.

Vi har idag vant oss vid demokrati och att alla människor i ett samhälle är lika mycket värda. Detta är dock väldigt nya tankar som absolut inte har hört till vanligheterna under historien. Under större delen av historien så har länder och riken blivit ledda av enväldiga härskare och diktatur var den vanligaste statsformen, ofta med starka inslag av religion. I samband med upplysningstiden började man dock föra fram tankar om att separera stat och religion och till exempel erbjuda religionsfrihet för sina medborgare. Detta är en självklarhet för oss i västvärlden men till och med i Sverige så var det väldigt hårda straff för den som inte bekände sig till den rätta religionen. Och på väldigt många platser runt om i världen är det fortfarande så. För att ett land ska kunna utvecklas måste helt enkelt demokrati råda, annars tystas alla nya tänkare ned och man följer i samma gamla hjulspår. Nya politiska tankar når idag medborgarna i ett land genom tidningar som till exempel DN och andra nyhetsmedier, men förr fick man helt enkelt nöja sig med ledarens åsikter om samhällets utveckling.

Politikens historia är allt annat än strömlinjeformad och enkel att förklara; den studsar fram och tillbaka mellan olika filosofiska uppfattningar och i grund och botten bygger all politik faktiskt på filosofi, det vill säga tankar om hur vi bör leva.

Allmänt om ideologier

Ideologi kallas det som en viss typ av politik baseras på. I grund och botten är det ideologi som skiljer olika partier åt i frågor som handlar om värderingar, hur mycket skatt man ska betala, hur mycket inflytande staten ska ha och så vidare. Om ett parti inte har någon ideologi så har det ingen grund att stå på och ett sådant parti blir därför väldigt svårplacerat – man vet helt enkelt inte vad man får. Man kan säga att en ideologi är ett sätt att se på livet och samhället och detta styr i sin tur vilka lösningar man anser behövas i specifika situationer eftersom man gör olika analyser av en situation. Är man ideologiskt till vänster ser man kanske många samhällsproblem som ett symtom av klassklyftor medan man till höger kan se samma problem som en brist på poliser.

Lösningar på olika problem kan alltså skilja sig radikalt beroende på vilken ideologisk grund man står på. Till exempel kan en person anse att det vore bättre med fler poliser för att lösa ett problem medan en annan anser att det istället behövs färre poliser. Ideologier får alltså reella konsekvenser för ett samhälle och hur det ser ut. Tidningar har i regel olika ideologiska inriktningar vilket avspeglas i innehållet. Exempelvis har Svenska Dagbladets ledarsida betecknar sig som obundet moderat.

Ideologier fungerar mer eller mindre bra i praktiken. Vissa politiska ideologier har lett till några av de största katastroferna i människans historia, till exempel nazism, fascism och kommunism. De vanligaste ideologierna i västvärlden är liberalism, socialism och konservatism. Många anser också att kapitalism är en politisk ideologi men det är egentligen ett ekonomiskt system.

Riksdagspartiernas ideologier

De olika riksdagspartierna i Sverige står för olika ideologier. Det största partiet Socialdemokraterna har demokratisk socialism som sin ideologiska grund. Eftersom Socialdemokraterna har styrt Sverige under så pass många år så är Sverige ett land som är väldigt präglat av demokratisk socialism. Det märks kanske mest på det breda sociala skyddsnät som vi har här i Sverige, den starka staten och de höga skatterna. Vänsterpartiet står också för socialism, men de har också feminism som grund.

Det finns också många liberala partier i Sveriges riksdag, nämligen Centerpartiet, Liberalerna och Moderaterna. Centerpartiet och Liberalerna har en socialliberal inriktning vilket innebär att de placeras någonstans i mitten på den politiska skalan. Moderaterna och Kristdemokraterna representerar en mer konservativ typ av liberalism. Slutligen har vi Sverigedemokraterna som har socialkonservatism som grund samt nationalism.

Många menar att Socialdemokraternas starka prägel på svensk politik har lett till att vi mer eller mindre har 8 nyanser av socialdemokrati i riksdagen. Med ett sådant synsätt är till och med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna en typ av socialdemokrater men med en inriktning till höger. Sverigedemokraterna har faktiskt ofta uttalat respekt för äldre socialdemokrati och deras ideologi är just socialkonservatism. Alla partier i riksdagen vill också värna om socialdemokratiska påfund som till exempel välfärd och folkhemmet.

Demokrati

Demokrati kommer från det grekiska ordet för folkstyre och innebär bland annat att makten i ett land utgår från folket. Det finns olika typer av demokrati som till exempel direkt demokrati och representativ demokrati. Det gemensamma är dock att folket kan vara med och rösta om samhällets utveckling. Demokrati förknippas även med en rad demokratiska fri- och rättigheter, som till exempel yttrandefrihet, fri press, organisationsfrihet och så vidare. Det ska vara möjligt i en demokrati att uttrycka kritik mot sina ledare och att kunna vara med och påverka utan att riskera förtryck.

Nästan alla länder i världen kallar sig själva för demokratier, men det är bara ett fåtal som verkligen ses som demokratier utifrån. Det är alltså något som de flesta strävar efter utåt sett men som det är få länder som uppnår i praktiken. I västvärlden är nästan alla länder demokratier varav de mest demokratiska länderna är de skandinaviska länderna, Kanada, Irland, Australien och Nya Zeeland. De minst demokratiska länderna finns i Afrika, mellanöstern och vissa delar av Asien. Även om många länder kallar sig för demokratier så är det många som inte lever upp till det i praktiken. Det kan till exempel manifestera sig i riggade val och så vidare. Om en ledare får 99 % av rösterna i ett land så kan man fråga sig om allt verkligen står rätt till.

För att säkerställa demokratin i ett land så använder sig många länder av grundlagar som försäkrar vissa rättigheter och som är väldigt svåra att ändra för politiker. I Sverige har vi till exempel yttrandefrihet och pressfrihet som grundlagar vilket innebär att man har rätt att uttrycka sina åsikter och alla har rätt att starta nyhetsmedier.

Kritik mot demokrati

Även om de flesta är överens om att demokrati är det bästa styrelseskicket i ett samhälle så finns det ändå kritik mot det. Till exempel brukar man tala om massans diktatur, det vill säga att majoriteten får som de vill men att alla andra inte får som de vill. Om ett parti får 51 % av rösterna så får 51 % som de vill medan 49 % inte får som de vill. Man menar också att många inte är tillräckligt insatta i politik för att kunna ta beslut och att det därför är en dålig idé att låta alla rösta.

Många menar därför att det är mer rättvist att en eller ett par personer bestämma allt i ett land då man tycker att det blir mer rättvist. Man tänker sig människor som i behov av starka ledare och att det är naturligt för människan att lyda under dem. Det kan också i en demokrati vara svårt att bevara vissa kulturella fenomen eftersom allt blir så föränderligt när alla får göra som de vill. I praktiken brukar dock icke-demokratier leda till lidande för väldigt många länder och det brukar inte fungera särskilt bra.

Politik i Sverige

Svensk politik präglas av socialdemokrati och har gjort så i stort sett oavbrutet i hundra år. Det har varit en del avbrott från Socialdemokraternas maktposition men de har alltid fått tillbaka makten i Sverige förr eller senare, oftast förr. Detta börjar dock sakta men säkert förändras. För bara ett par decennier sedan låg Socialdemokraterna i stort sett alltid på mellan 40 – 50 % i opinionsundersökningarna. Ett resultat under 40 % ansågs som ett stort nederlag för Socialdemokraterna. Idag är de fortfarande Sveriges största parti, men de har sjunkit rejält i väljarstöd de senaste åren.

I Sveriges riksdag finns det idag 8 stycken partier. Från vänster till höger så kan partierna nämnas i följande ordning: Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna. Det råder dock viss dispyt om hur partierna ska placeras på vänster – högerskalan men så brukar de delas in. För närvarande är det Socialdemokraterna som innehar regeringsmakten tillsammans med Miljöpartiet och visst stöd av Vänsterpartiet. Under större delen av 2000-talet har partierna varit uppdelade i olika allianser, de rödgröna som bestod av de tre partierna till vänster, Alliansen som bestod av Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet, samt Sverigedemokraterna som utgör ett eget block eftersom ingen vill samarbeta med dem.

De olika allianserna har dock nyligen troligtvis upplösts i samband med att Liberalerna och Centerpartiet valde att släppa fram Socialdemokraternas Stefan Löfven som svensk statsminister. Därmed anser många att Alliansen fallerade så det råder en viss osäkerhet kring hur politiken i Sverige kommer att formas framöver. Vissa tror att det kommer uppstå nya allianser medan andra hoppas att blockpolitiken är ett minne blott. Exakt vad som händer vet vi troligtvis inte fullt ut förrän vid nästa val.