USAs valsystem

Hur kunde Donald Trump få ungefär 3 miljoner röster färre och ändå vinna mot Hilary Clinton? Hur kunde samma sak ske år 2000 när Al Gore förlorade mot George W. Bush men ändå vann

presidentvalet? Svaret finns i hur USA:s valsystem är utformat. Snart är det dags för ännu ett amerikanskt presidentval, den här gången mellan demokraternas kandidat Joe Biden och sittande president Donald Trump. USA:s valsystem kan verka bisarrt och svårt att förstå sig på – på många sätt är det så också. På Läxhjälp.com kan du som studerar få hjälp att begripa svåra koncept och annat stöd som kan vara bra under studierna. Besök läxhjälp och få hjälp av en kunnig studiepartner.

Det finns långa guider som förklarar hur det fungerar. Men det är egentligen bara ett grundläggande koncept du behöver förstå för att begripa hur det hänger ihop. Konceptet kallas för “first past the post” och är den grundläggande idé som USAs valsystem grundas på. First past the post fyller på många sätt samma funktion som den svenska riksdagsspärren, som vi skrivit om tidigare. Skillnaden är att Sverige har ett proportionellt valsystem, medan USA inte har det. First past the post betyder att den kandidat som får flest röster i en delstat vinner hela delstaten. Om en av kandidaterna vinner med så få som några dussintals rösters marginal av miljontals väljare så tillfaller hela delstaten den kandidaten.

Det är skälet till att Hilary kunde vinna sett till totalt antal väljare, men inte hela valet. Hon vann till exempel Kalifornien, den folkrikaste delstaten med bred marginal. Men förlorade många andra med små marginaler. Skillnaden i plusnettot för hennes del var hundratusentals väljare i Kalifornien, men kanske bara några tusen på minusnettot i många av mellanvästerns mer glest befolkade delstater. Dem som alltså Trump tog hem med små marginaler.

Mänskliga rättigheter

De mänskliga rättigheterna är de rättigheter som reglerar den relation som finns mellan individen och statsmakten i ett samhälle. De bestämmer vad för typer av skyldigheter som finns från statens sida gentemot medborgarna. Mänskliga rättigheter som begrepp kommer från avtalet Magna Charta som slöts i England år 1215. De har också utvecklats från franska och amerikanska deklarationer under 1700-talet.

Rättigheterna anses gälla alla människor över hela världen oavsett vem man är. De gäller till exempel sådant som sexuella minoriteters rättigheter, likhet inför lagen, barns rättigheter och asylrättigheter. Rättigheterna preciseras i överenskommelser som gäller internationellt och där stater förklarar sig som bundna av dem. Brott mot mänskliga rättigheter är bland de allvarligaste brotten som finns och består till exempel av folkmord. Diktatorer har i modern tid anklagats för brott mot mänskliga rättigheter.

Tolkningen av de mänskliga rättigheterna skiljer sig dock länder emellan och det har lett till konflikter av olika slag. I vissa länder har man formulerat rättigheterna som folkets rättigheter och man ser därmed rättigheterna som gällande mot grupper och inte individer. Så har man gjort i många afrikanska länder och även i Kina. Man har också lagt stor vikt vid individens skyldigheter gentemot staten och folket.

Det är dock meningen att de mänskliga rättigheterna ska tolkas likadant överallt. Därför har FN slagit fast att världssamfundet ska kontrollera att dessa rättigheter efterlevs överallt. Bland annat finns det en högkommissarie för mänskliga rättigheter placerad i Genéve som även är chef för centret för mänskliga rättigheter.

Inom EU har man krav på att länder som vill bli medlemmar måste leva upp till de mänskliga rättigheterna. De har också utformat planer för hur rättigheterna ska främjas som till exempel riktlinjer om tortyr och dödsstraff. Den grundläggande värderingen i de mänskliga rättigheterna är att alla människor föds med samma värde och ska ha samma rättigheter, oavsett vem man är.

Feminism

Feminism är en ideologi som tar upp frågor som gäller normer kring kön, ojämlikheter mellan könen och kvinnans rättigheter i samhället. Kvinnor har historiskt sett behandlats som mannens egendom i samhället och på många platser i världen är det fortfarande så. Många feminister menar till och med att vi i västvärlden har en lång väg kvar att gå tills full jämlikhet råder. Som exempel lyfter man till exempel att de som tjänar mest pengar i samhället i stort sett alltid är män och att det fortfarande är män som har mest makt i samhället. Feminism har populariserats enormt de senaste åren och idag är det en stor del av befolkningen i Sverige som kallar sig för feminister, både kvinnor och män.

Historia

Feminismen brukar delas upp i tre olika vågor. Vi är nu inne i den tredje vågen. Den första vågen utgjordes av en kamp för kvinnlig rösträtt och lika rättigheter mellan könen, den andra vågen handlade om att uppvärdera kvinnan i samhället och den tredje som vi nu är inne i utgörs av diskussioner som rör könet som en social konstruktion och intersektionell analys. Feminismen uppstod till en början under upplysningen i samband med att man började föra diskussioner kring människors lika värde.

Könsroller

Inom feminismen menar man bland annat att kvinnor och män ges olika roller i samhället baserat på deras kön och att dessa roller bygger på ålderdomliga patriarkala strukturer som är dåliga både för kvinnor och män. Rollerna är alltså inte biologiskt anknutna utan uppstår genom att vi behandlar kvinnor på ett sätt och män på ett annat. Ett exempel på detta som brukar lyftas är att pojkbarn ofta blir berömda för hur starka och tuffa de är medan flickebarn istället får beröm för att de är duktiga, tysta och söta.

Kritik

Feminism har genom åren mött mycket kritik. Det finns de som anser att kvinnor inte borde ha samma utrymme som män i samhället, men de brukar i allmänhet inte ens tas seriöst. Andra menar istället att det är farligt att tro att allt är sociala konstruktioner och att det finns en naturlig förklaring till könsroller. Till exempel att män naturligt är fysiskt starkare och därmed mer lämpade till vissa typer av arbeten och att kvinnors roll i hemmet inte har berott på förtryck historiskt sett utan helt enkelt att man var tvungen att organisera samhället så för att det skulle fungera.

Riksdagsspärren

Det finns många fler partier i Sverige än de 8 som finns representerade i riksdagen. För att ett parti ska få vara med i riksdagen och ha reell makt i Sverige krävs det dock ett visst stöd från väljarna, och detta brukar kallas för riksdagsspärren. Riksdagsspärren innebär att ett parti måste ha minst 4 % av landets röster för att komma in i Riksdagen. Det debatteras ständigt om man borde höja eller sänka denna gräns, men i regel vill partier med lågt stöd sänka gränsen medan de med högt stöd höja gränsen. I andra länder har man liknande system och det finns till exempel länder där man inte har någon riksdagsspärr över huvud taget.

Den danska riksdagsspärren är till exempel 2 % istället för 4 % som i Sverige. I Turkiet så behöver ett parti hela 10 %. Det systemet skulle i Sverige innebär att ungefär hälften av alla partier skulle åka ur riksdagen. De som är för en låg riksdagsspärr menar ofta att man vill att så mångas åsikter som möjligt ska få vara med i riksdagen och bestämma. Andra menar att man bör fokusera hårdare på den politik som de flesta har röstat på.

Den gröna rörelsen

Miljörörelsen, ekologismen eller den gröna rörelsen har under de senaste decennierna vuxit sig allt starkare och är idag en politisk kraft som övriga ideologier måste förhålla sig till. Människans oro över miljöförstöringen är dock inget nytt. Redan under antiken hördes röster som kritiserade människans störande inverkan på naturen i form av exempelvis skogsbränder och anskrämliga byggnadsverk.

Medvetenheten ökar

För gemene man och politikerna växte emellertid miljömedvetandet långsamt. Industrialiseringen, och den vidhängande urbaniseringen, ledde till stora miljöproblem i folks vardag. Luften och floderna förorenades, fisken försvann och epidemierna ökade. Mot slutet av 1800-talet hade insikterna om människans ansvar och möjligheter ökat. De första naturreservaten inrättades i USA i slutet av seklet. Flera städer i Europa införde regler mot nedsmutsning och andra “miljölagstiftningar”.

1962 kom Rachel Carsons alarmerande bok “Silent Spring” som ofta anges som startpunkten för den moderna miljörörelsen. Hon var dock inte ensam om att ge ut miljöalarmistisk litteratur under det tidiga 1960-talet. Lika viktigt för formationen av miljörörelsen, som dessa alster var, kan man nämna åtminstone ytterligare ett par katalysatorer. Det hade varit ett flertal större och mindre miljökatastrofer under decennierna innan med oljeutsläpp och giftskandaler. Apolloexpeditionerna till och runt Månen var i lika hög grad instrumentella för att miljörörelsen formerade sig vid just den här tiden. Två ikoniska fotografier, som expeditionens astronauter tog, bidrog i allra högsta grad till att Mänskligheten insåg sin sköra plats i Världsalltet. 1968 togs bilden på en jorduppgång, alltså att jorden stiger upp över månytan likt en sol. 1972 togs så bilden som kallas för “The Blue Marble” – den blå kulan. Det är den bild som lär vara världens mest reproducerade. På den bilden syns den blå jordskivan i helfigur avbildad mot ett oändligt svart intet i bakgrunden. Människan kände genast sin oerhörda ensamhet och enorma ansvar för livet på jorden.

Politisk formation

Miljörörelserna uppstod som en fortsättning, eller “spin-off”, på 1960-talets freds- och alternativrörelser. Dessa rörelser hade länge arbetat politiskt med demonstrationer, lobbyverksamhet och stormöten. Dessa arbetssätt övertogs av miljörörelsen som utförde många aktioner under 1960- och 1970-talen. Att FN höll sin första stora miljökonferens 1972 bidrog också till att manegen var krattad för miljömedvetna människor som ville arbeta politiskt. Från sent 1970-tal uppstod det många miljöpartier runt om i Europa, men de tidigaste hade redan bildats i Australien och Nya Zeeland.

Det svenska Miljöpartiet bildades 1981 som en fortsättning på kampen mot utbyggnaden av kärnkraften. Om man vill bilda ett parti, eller arbeta med informationskampanjer av olika slag, kan det hjälpa om man gör en tablettask med tryck av sitt budskap. Det tyska miljöpartiet, Die Grüne, bildades 1979. Hos Die Grünes krav kan man se rötterna från fredsrörelsen, de ville exempelvis att Europa skulle bli en kärnvapenfri zon.

Tidiga miljörörelser var mer antropocentriska i sina framställningar om miljön. Man ville avskaffa gifter och värna om miljön för att det var bra för människorna. Senare miljörörelser blev mer biocentriska, man ska bevara naturen, motverka klimathot och bekämpa miljöförstöringen för att livet i sig, hela planeten, ska må bra. Egentligen är nog den biocentriska rörelsen lika antropocentrisk eftersom det som är bra för miljön är bra för människan.

Oligarki

Oligarki är ett styrelseskick som brukar ses som en typ av diktatur. Det karaktäriseras av att det är ett fåtal människor som styr ett land genom att till exempel tillhöra en adel eller ha mycket pengar, därför kallas det även för fåmannavälde. Ordet kommer från grekiskan och betyder ungefär “få” och “härska”. Man brukar ibland kalla Ryssland och många andra länder som tidigare tillhörde Sovjetunionen för oligarkier eftersom mäktiga företagsägare efter Sovjetunionens fall i praktiken fick väldigt mycket makt medan nästan alla andra levde i fattigdom. Oligarker verkar ofta i det fördolda och kan ha inslag av kriminalitet. De tillsätter politiker som utför deras vilja och de har stort inflytande eftersom de äger viktiga ekonomiska resurser i samhället.

En oligarki kan också vara helt öppen där man helt enkelt har bestämt att ett fåtal personer ska få fatta beslut åt allmänheten. Man skulle kunna säga att vi har det så i Sverige med riksdagen och så vidare men i en Oligarki har man begränsad möjlighet att välja vilka ledare som ska bestämma. Det förekommer dock oligarkiska tendenser även i demokratiska system eftersom politiker ofta behöver ta hänsyn till mäktiga personers åsikter i samhället.

Vicepresidenter – potentiella interimschefer

En vicepresident är enkelt uttryckt en presidents ersättare, den som står som nummer två bakom presidenten. Man kan lätt tro att det betyder att vicepresidenten är den som står näst i ranking

efter ett lands president, och det kan vara så men är det långt ifrån alltid. En vicepresident kan ha en rent ceremoniell roll såväl som flertalet befogenheter. Låt oss ta en titt på den mest framstående vicepresidentposten i världen.

USAs vicepresident

Den mest kända vice president-posten i världen är förmodligen den i USA. En post som för tillfället innehas av Mike Pence under president Donald Trump. Rent formellt har positionen säregna maktbefogenheter. Vicepresidenten i USA deltar till exempel i kongressens arbete men får inte rösta annat än i dödlägen. Likaså har vicepresidenten plats i USA:s säkerhetsråd men har där ingen formell makt förutom att vara rådgivande. Vicepresidentens roll har genom USA:s historia diskuterats av konstitutionella jurister som inte riktigt kan komma överens om huruvida posten hör till den lagstiftande eller exekutiva grenen av den amerikanska staten (USA har tre styrande organ: lagstiftande, exekutiva och kontrollinstansen högsta domstolen)- eller ens någon av dem.

Det må vara som det vill med vilken gren av staten vicepresidenten hör till. Postens viktigaste roll är att fungera som en garant för att presidentposten aldrig ska stå tom om något oförutsett skulle ske med landets president. Om presidenten dör eller råkar ut för en olycka som gör det omöjligt för denne att fullgöra sitt uppdrag ska vicepresidenten stå redo att ta vid. De kan på det sättet liknas vid en slags interimschefer, liknande dem som går att hyra från företag som Interim och liknande. De ska helt enkelt leda USA tills dess att landet håller ett nytt val och väljer en ny president. Det finns såklart ingenting som hindrar en vicepresident som blir president från att ställa upp i valet.

Det är egentligen bara två gånger som vicepresidenten i USA har behövt träda in och ta över som president. Den första gången var när president John F Kennedy sköts år 1963 i Dallas samt efter att Richard Nixon bestämt sig för att avgå i kölvattnet av Watergate-skandalen år 1974. I det första fallet var det vicepresident Lyndon Johnson som tog över presidentämbetet, efter Nixon var det Gerald Ford. Det som var unikt med Ford var att han inte valts demokratiskt eftersom Nixons egentliga vicepresident, Spiro Agnew, fått avgå efter oegentligheter.

Mike Pence

Som nämndes tidigare heter vicepresidenten i dagsläget Mike Pence och det är fler än en bedömare som hade räknat med att han skulle vara president i dagsläget. Donald Trumps presidentskap har av många betraktats som allt annat än stabilt vilket fått många att gissa att Mike Pence skulle fått ta över. Så har dock inte skett. Hur det blir i framtiden återstår att se.

Socialism och kommunism – likheter och olikheter

Kommunism och socialism är två politiska ideologier som uppstod under 1800-talet för att komma tillrätta med orättvisa förhållanden där många människor levde i fattigdom och misär utan möjlighet att kunna påverka sina liv.

Den ursprungliga tanken inom både kommunism och socialism är att skapa ett rättvist samhälle där alla människor har lika värde och samma möjligheter till ett bra liv. Båda ideologierna värnar om att det inte ska vara storleken på plånboken som ska avgöra om en människa har råd med mat på bordet, tak över huvudet och utbildning till sina barn. Andra exempel är att alla människor ska ha rätt till en värdig begravning vid sin bortgång och att anhöriga har råd att anlita en professionell begravningsbyrå som till exempel Lavendla som hjälper till att ordna allt det praktiska kring begravningen.

Socialismen och kommunismen var från början samma ideologi

Socialismen och kommunismen var vid sin födelse samma typ av politisk ideologi men förgrenade sig i två delar i slutet av 1800-talet. Den ena grenen kom att kallas socialism och valde en fredlig väg där reformer skulle genomföras genom samarbete mellan över- och underklass. Den andra grenen kallades kommunism och hade en revolutionär tanke där underklassen skulle ta makten genom en revolution. Karl Marx och Friedrich Engels var två av de starkaste förespråkarna för revolution och deras namn nämns fortfarande idag i den politiska debatten.

Grundläggande ideologi i både kommunism och socialism

Det var klasskampen som lade grunden för kommunism och socialism och målet var att avskaffa klassamhället där en rik överklass förtryckte en hårt utsatt underklass som hade svårt att klara livhanken. Målet var att alla produktionsmedel skulle ägas gemensamt och att ingen skulle ha det bättre än någon annan. Den privata äganderätten skulle avskaffas och istället skulle varje människa få det hon behövde från den gemensamt ägda staten.

Dagens kommunism och socialism

I dagens Sverige finns inte något parti i riksdagen som är kommunistiskt eftersom Vänsterpartiet tagit bort ordet kommunisterna från sitt partinamn. Skälet till det är att kommunismen idag är förknippad med övergreppen i Sovjetunionen där tusentals människor miste sina liv i arbetsläger och avrättningar för att de inte ansågs har den rätta politiska åsikten.

I Sveriges riksdag är det Socialdemokraterna och Vänsterpartiet som har en socialistisk ideologi medan övriga partier har en konservativ, liberal eller grön ideologi som grund. Socialdemokraternas partiprogram har inte mycket gemensamt med den ursprungliga socialistiska ideologin och de förespråkar inte att staten ska äga produktionsmedlen och att alla ska tjäna ungefär lika mycket. Vänsterpartiet vill gå längre och till exempel avskaffa privata vårdalternativ och friskolor men de förespråkar inte att alla produktionsmedel ska ägas gemensamt. Vänsterpartiet anser också att skatten ska höjas ordentligt för de rikaste och att bidragssystemen ska bli mycket mer förmånliga.

Skillnaden mellan liberalism och konservatism

Liberalism och konservatism är två olika politiska ideologier som präglar samhällen över hela världen. Liberalismen har individens frihet som utgångspunkt medan konservatismen värnar om att bevara de traditionella normer som finns i den rådande kulturen.

I det svenska samhället brukar de liberala och konservativa partierna anses ligga till höger på den politiska skalan. Partierna är ofta positiva till förenklingar för företag och möjligheter för människor att klara sig på egen hand utan bidrag. Varken liberaler eller konservativa motsätter sig möjligheten till fri konkurrens på lånemarknaden och är därför positiva till möjligheten att välja mellan många olika lån. De anser att det är en fördel att det går att jämföra lån hos till exempel Enklare för att hitta lånet med bäst villkor.

Liberalism

Liberalism kommer från latinets ord liber vilket betyder fri. Inom liberalismen står individens frihet och rättighet i fokus. Några av de rättigheter som värnas inom liberalismen är mänskliga rättigheter, yttrandefrihet, privat äganderätt, jämlikhet, religionsfrihet och demokrati. Marknadsekonomi och få regler för företag är också viktiga delar av liberalismen.

Den klassiska liberalismen motsätter sig starkt statlig inblandning i individers privata liv och vill endast att staten ska ansvara för militär, polis och domstolsväsende. Socialliberalism har en annan uppfattning och förespråkar skattefinansierade välfärdstjänster i offentlig och privat sektor.

Konservatism

Konservatismen vill bevara, konservera, de traditionella normerna i samhället och undvika plötsliga förändringar. Vilka traditioner som ska bevaras är beroende av tid och kultur även om familj, religion och monarki brukar vara gemensamma drag inom de flesta konservativa partier.

Konservativa menar att det finns en naturlig grundläggande rätt som människor inte kan förändra oavsett den individuella viljan. Det är till exempel familj, äganderätt och gemenskap. Genom att ett samhälle följer den naturliga rätten kommer samhället att bli harmoniskt och homogent.

Neokonservatismen är en gren inom konservatism som i likhet med den klassiska menar att det finns en naturrätt med orubbliga värderingar. Skillnaden är att neokonservativa också anser att människor har ett ansvar att sprida värderingarna till andra platser och dessutom använda våld om det skulle krävas.

Skillnaden mellan liberalism och konservatism

Den största skillnaden mellan liberalism och konservatism är synen på individens frihet. En konservativ person menar att det finns vissa grundläggande normer som är rätt att följa oavsett vad en enskild individ tycker om dem. En liberal menar att det istället är individens unika vilja som går först så länge individen inte skadar någon annan och därmed inkräktar på en annan persons individuella rättigheter.

Det finns också vissa likheter mellan liberalism och konservatism varav en av dem är frånvaron av tron på stora kollektiva eller statliga lösningar. Båda ideologierna värnar den privata äganderätten.

I dagens samhälle har politiska ideologier alltmer kommit i bakgrunden i den politiska debatten. Många människor får influenser från olika håll och genom spridningen i sociala medier har sakfrågor blivit viktigare än allmänna ideologier.

Diktatur

Motsatsen till demokrati kallas för diktatur och är faktiskt historiskt sett den vanligaste styrformen i ett samhälle även om det i västvärlden idag är väldigt ovanligt med diktaturer. Det innebär alltså att en eller ett fåtal ledare i ett land bestämmer allt och där människor inte har demokratiska fri- och rättigheter. I en diktatur kan man till exempel bli fängslad om man uttrycker kritik mot regimen och man har själv ingen möjlighet att påverka landets utveckling. Detta gör att många människor vill flytta ifrån sådana länder, och i vissa fall har det gått så långt att länder har förbjudit sina medborgare att lämna landet. Så är det till exempel i Nordkorea som många anser vara världens minst demokratiska land.

De flesta diktaturer i dagens värld har antingen kommunism som ideologisk grund eller islamism. Islamism är en form av religiös diktatur där makten utgår från religionen och de religösa ledarna, och enligt medier som till exempel SVT brukar ledarna själva inte kalla sig för islamister. Eftersom människor i sådana länder ofta har svårt att uttrycka kritik så kan det vara svårt att veta hur det står till för de som bor där. Ofta när människor har flytt från sådana länder så kan de berätta väldigt hemska historier om sina upplevelser.