Lobbyverksamhet i svensk politik – påverkan bakom kulisserna

Posted on by admin

Politiskt inflytande i Sverige utövas på många sätt, inte bara genom traditionella politiska kanaler. Lobbyverksamhet, där aktörer försöker påverka beslut, är centralt. Även om det ibland ses som negativt, är det en del av demokratin, så länge det sker öppet och etiskt. Mycket av detta inflytande sker dock dolt, vilket väcker frågor om transparens.

Formella och informella vägar till inflytande

En viktig formell arena är remissförfarandet. När nya lagförslag utreds skickas betänkanden på remiss till berörda parter. Detta ger möjlighet att lämna synpunkter. I betänkandet ”Låt fler forma framtiden!” från 2014 års Demokratiutredning, betonas vikten av digitalisering för att modernisera processen och bredda deltagandet.

Remissvaren som påverkanskanal

Studien ”Viljor, vetskap och inverkan” visar att intresseorganisationer aktivt använder remissväsendet. De inte bara kommenterar förslag, utan presenterar egna. Studien indikerar dock en ojämlikhet i inflytande, där ett fåtal organisationer ofta nämns i de slutliga propositionerna. Detta väcker frågor om hur inflytandet fördelas. Mer information om studien finns tillgänglig via Högskolan Dalarnas publikationsdatabas, DIVA.

Informell kommunikation: ”Brysselbubblan” och Sverige

Utöver formella metoder spelar informell kommunikation stor roll. En EU-studie visar att detta dominerar i ”Brysselbubblan”, där lobbyister, politiker och journalister interagerar. Det handlar om relationer och dialog utanför de officiella kanalerna. Liknande dynamiker finns troligen i Sverige, vilket understryker vikten av transparens även här. Läs mer om lobbying som informell kommunikation hos Sveriges Kommunikatörer.

Nätverk och personliga kontakter

Informell lobbying bygger ofta på förtroende och etablerade relationer. Lobbyister använder möten, samtal och nätverkande för att presentera argument direkt. Institutet Mot Mutor (IMM) betonar vikten av transparens i dessa kontakter för att undvika otillbörlig påverkan. Läs mer om detta hos IMM.

Övergången från politik till lobbying

Antalet lobbyister i Sverige har ökat kraftigt, från cirka 100 till 700-800 på 20 år. Många har politisk bakgrund, vilket ger värdefulla nätverk. En kartläggning från SVT Nyheter visar att över en tredjedel av de politiker och tjänstemän som lämnat riksdag och regering under en period gått över till lobbyverksamhet. Denna ”karriärväxling” väcker frågor om intressekonflikter. Se kartläggningen hos SVT Nyheter.

När politiker blir lobbyister: Exempel

Att förtroendevalda samtidigt arbetar som lobbyister är ett växande fenomen. Detta skapar otydliga gränser. Lobbyforskaren Anna Tyllström, som uttalat sig i frågan i publikationer från Tankesmedjan Balans, menar att det borde vara förbjudet. Ett exempel är rekryteringen av S-politikern Monica Green till ”The Swedish Thing”, specialiserade på politisk påverkan och kampanjer. Flera politiker arbetar också för ”Downtown Advisors”, inriktade på stadsbyggnad och infrastruktur. Dessa dubbla roller kan leda till att politiska beslut gynnar specifika kunder. Se mer information hos Tankesmedjan Balans.

Lobbyisternas verktygslåda

Lobbyister använder omvärldsbevakning, statistiska undersökningar, rapporter och remissvar. De mobiliserar också gräsrotsrörelser, till exempel genom kampanjer och namninsamlingar. Allt syftar till att bygga relationer genom möten och nätverkande, presentera information vid utfrågningar och seminarier, och utöva inflytande genom direktkontakter med beslutsfattare. Enligt Statens Offentliga Utredningar (SOU 1998:146) handlar lobbying om att använda lagliga medel för att påverka beslutsfattare. Se mer information i utredningen här.

Transparens och reglering

Sverige saknar, till skillnad från EU, en tydlig reglering av lobbyverksamhet. Detta har lett till debatt. Ett förslag om utredning röstades ned i riksdagen. Motståndarna ansåg det onödigt, medan förespråkarna ville ha ökad transparens. Se hur de olika partierna röstade hos Aftonbladet. Även PR-byrån Westander har undersökt reglering av lobbying, vilket du kan läsa om här.

EU:s öppenhetsregister: En modell för Sverige?

Inom EU finns ett öppenhetsregister. Det ger insyn i lobbying mot EU-institutionerna, vilka intressen som representeras och resurser som används. Transparency International EU publicerar översikter över möten. Ett liknande register saknas i Sverige.

Debatten om öppenhet i Sverige

Avsaknaden av register i Sverige försvårar granskning. Debatten om ökad transparens, och eventuellt ett register, är därför viktig. Frågan om karenstid – en period då politiker inte får gå direkt till lobbyjobb – diskuteras också. Detta tas upp i SvD Ledares podcast, som du kan lyssna på här.

Är lobbying bra eller dåligt för demokratin?

Lobbyverksamhet är komplext. Lobbyister kan bidra med information, vilket gynnar välgrundade beslut. Men risken finns att starka ekonomiska intressen får för stort inflytande. I Dagens Nyheter har detta beskrivits som att icke-folkvalda ”policyprofessionella” får ökat inflytande, vilket stärker behovet av diskussion om makt och inflytande. Läs mer i debattartikeln här.

Slutsats: Öppenhet och ansvar i fokus

Lobbying är en del av demokratin, men måste ske öppet och ansvarsfullt. För transparens krävs granskning och debatt. Ökad öppenhet, till exempel genom ett register liknande EU:s, skulle motverka ojämlikt inflytande. Tydligare regler, inklusive diskussionen om karenstid, kan minska risken för dolda agendor. En medvetenhet om informella påverkansvägar är nödvändig för att upprätthålla förtroendet för det politiska systemet och säkerställa att alla röster blir hörda.

Koalitionspolitik i Sverige – hur fungerar regeringssamarbeten i praktiken?

Posted on by admin

Koalitionspolitikens roll i Sverige

I Sverige är det ovanligt att ett parti får egen majoritet i riksdagen. Därför är koalitionsregeringar, där flera partier samarbetar, snarare regel än undantag. För att bilda en stabil regering krävs förhandlingar, kompromisser och en förmåga att samarbeta. Men hur fungerar dessa samarbeten i praktiken, och vilka utmaningar och möjligheter finns? Denna artikel granskar koalitionspolitikens komplexitet i Sverige, med exempel och internationella jämförelser.

Vägen till regeringsmakten

Efter ett riksdagsval börjar arbetet med att bilda en regering. Om inget parti har egen majoritet, vilket är det vanligaste, blir förhandlingar mellan partierna avgörande. Med hjälp av SVT Nyheters verktyg ”Pussla ihop regeringen” kan man se hur partiernas mandat kan kombineras för att nå en majoritet, eller åtminstone tillräckligt stöd för att kunna regera. Processen kan ta tid. Efter valet 2018 tog det nästan fem månader att bilda regering, ett exempel på hur utdragen processen kan vara.

Forskning vid Linköpings universitet visar att tiden det tar att bilda regering påverkas av de politiska avstånden mellan partierna. Ju större skillnader, desto längre tid tar det ofta. Genom att analysera relationerna mellan partierna kan man förutsäga hur lång tid regeringsbildningen kan ta. Metoden som använts utgår ifrån att ”min fiendes fiende är min vän”.

Majoritetsregeringar

Att ett parti får egen majoritet, alltså minst 175 av riksdagens 349 mandat, är ovanligt. Det svenska partisystemet består av flera partier, vilket gör samarbete till en nödvändighet för att bilda en stabil regering. Partierna i Sveriges riksdag har utvecklats från lösa grupper till dagens partier, och samarbete är en grundläggande del av svensk politik.

Minoritetsregeringar

Sverige har ett system med negativ parlamentarism. Det betyder att en regering kan tillträda och sitta kvar så länge den inte har en majoritet emot sig i riksdagen. Detta gör det möjligt för minoritetsregeringar, alltså regeringar som inte har stöd av en majoritet av riksdagens ledamöter. En minoritetsregering är beroende av stöd från andra partier i riksdagen för att få igenom sin politik. Som det beskrivs i artikeln ”Vi får leva med minoritetsregeringar” i Kvartal, har detta blivit allt vanligare. Det kräver en förmåga att samarbeta och kompromissa, inte bara inom regeringen utan också med oppositionspartier.

Inom koalitionen

I en koalitionsregering delar partier med olika politiska åsikter på makten. Det innebär att de måste förhandla och kompromissa. Regeringens sammansättning, med ministrar och ansvarsområden, visar hur makten fördelas mellan partierna. Varje parti vill ha inflytande över frågor som är viktiga för dem.

Relationer och personkemi

Förutom de politiska frågorna spelar relationerna mellan partiledarna och andra viktiga personer stor roll. Goda relationer kan göra det lättare att förhandla och komma överens, medan dåliga relationer kan försvåra samarbetet. Ett exempel är den nuvarande regeringen (2022) som består av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, med stöd av Sverigedemokraterna. Även om Sverigedemokraterna inte sitter i regeringen, har de stort inflytande genom ett formaliserat samarbete.

Utmaningar för mindre partier

Mindre partier i en koalition kan ha svårt att synas och få genomslag för sin politik. Det finns exempel, både i Sverige och i andra länder, på att mindre koalitionspartier tappar stöd hos väljarna, även om de har inflytande i regeringen. Detta bekräftas av internationella erfarenheter. De mindre partierna måste hitta en balans mellan att ta ansvar och att visa upp sin egen politik.

Regering och riksdag

Även en koalitionsregering måste ta hänsyn till riksdagens kontrollmakt. Riksdagen granskar regeringens arbete, bland annat genom interpellationer. En interpellation är en skriftlig fråga från en riksdagsledamot till en minister. Ministern måste svara på frågan, antingen skriftligt eller muntligt i riksdagen. Detta skiljer sig från vanliga frågestunder, där frågorna ofta är kortare och mer spontana. Interpellationer är ett sätt för riksdagen att kontrollera att regeringen följer lagen och riksdagens beslut. En god dialog mellan regering och riksdag är viktig för att regeringen ska kunna styra stabilt.

Koalitionssamarbeten på kommunal nivå

Utmaningarna med koalitioner finns inte bara på nationell nivå. Enligt Sveriges Radio blir det allt vanligare att politiska samarbeten i kommunerna bryts. Detta visar att det kan vara svårt att få samarbeten att fungera, oavsett vilken nivå det handlar om. Det är viktigt att det finns en vilja att samarbeta och kompromissa.

Samarbete i praktiken

Samarbete är viktigt i svensk politik, men det är ingen garanti för framgång. En rapport från IFAU visade att samarbete mellan myndigheter inte alltid leder till bättre resultat. På samma sätt kräver en koalitionsregering mer än bara ett avtal om samarbete. Det krävs en ständig dialog, förståelse för varandras åsikter och en vilja att kompromissa.

Framtidens koalitioner

Hur koalitionspolitiken i Sverige utvecklas beror på valresultat, politiska omständigheter och partiernas egna val. Internationella jämförelser, till exempel med Belgien, visar att det kan ta lång tid att bilda regering. Det krävs tid och tålamod för att bygga fungerande regeringssamarbeten. Det politiska landskapet kan komma att förändras, och nya typer av samarbeten kan bli aktuella. Kanske kommer vi att se fler blocköverskridande samarbeten, eller nya former av stödpartikonstellationer. Det återstår att se.

Slutsats

Koalitionspolitik är komplicerat. Valresultat, partiernas politik, personliga relationer och omvärlden påverkar. Att bilda och hålla ihop en koalition är en utmaning. Det handlar om att hitta en balans mellan att driva sin egen politik och att ta ansvar för helheten, mellan att visa upp sin egen politik och att samarbeta. I en tid när politiken blir alltmer splittrad, blir förmågan att hantera koalitionspolitik allt viktigare för att Sverige ska kunna styras på ett stabilt sätt.

Politik och kreativa arbetsmiljöer

Posted on by ella

Om du nyligen har startat ett företag och letar efter en lokal kan det vara en god idé att läsa vad https://helio.se/sv/ har att erbjuda. Hos helio.se kan du hyra ett skrivbord i ett kontorslandskap där det finns representanter från många olika branscher. Du kan också välja ett eget kontor om du föredrar det. Helios grundtanke är coworking, det vill säga att människor med olika bakgrund och affärsidéer inom olika branscher ska träffas och möjliggöra nya storslagna idéer för framtiden. Klicka in på https://helio.se/sv/ och läs mer. Deras lokaler finns både i Stockholm och Malmö.

Arbetsmiljö är något som ofta diskuteras inom politiken och politiker har ett ansvar för människors arbetsmiljö kommunalt likväl som regionalt. Politiker har klubbat igenom arbetsmiljölagen, vilken syftar till att förebygga olycksfall och ohälsa på en arbetsplats. Samma yrkesgrupp ska således också se till att lagen efterföljs. Med politik avses ursprungligen statskonst, det vill säga handlingar och åtgärder som har med det allmänna livet att göra. Att ha sin arbetsplats i någon av Helios lokaler torde dock inte föranleda några nya politiska beslut oavsett vad man har för åsikter rörande arbetsmiljö. Om du läser på sajten https://helio.se/sv/ är det uppenbart att det är en både kreativ och framgångsrik arbetsplats för människor inom många olika branscher.

För dig som vänder på slantarna

Posted on by ella

De senaste åren har allt fler fått det sämre ekonomiskt till följd av inflation och politiska beslut. Du är långt ifrån den enda som behöver vända på slantarna för att få det att gå ihop i slutet av månaden. Det kan kännas hopplöst när politikerna inte gör något, men det finns en del saker du kan göra för att utöka din kassa, vilket du kan läsa om nedan.

Lämna in till en pantbank

Genom att skicka in smycken till pantbanken kan du få en bra slant på ditt bankkonto. Det enda du behöver göra är att först säkerställa huruvida dina smycken är av större värde eller inte, det kan du göra genom att kolla ifall de har en kontrollstämpel eller inte. En del smycken har även värdepapper, vilket kan vara bra att leta upp. Sedan behöver du beställa hem en påse från pantbanken som skickar en påse till dig. I den lägger du i dina smycken och därefter lägger du påsen på brevlådan och lämnar in smycket för värdering. Oftast brukar det ta några dagar, ibland någon vecka innan företaget får ditt paket levererat. Och därefter kan det dröja ytterligare någon dag innan de har möjlighet att värdera innehållet. Men så snart som de har mottagit och värderat ditt smycke får du betalt för det. Du kan välja att lämna in det för pant, alltså att du kan köpa ut det igen om det är ett smycke du tycker om eller som har ett sentimentalt värde. Men du kan även låta dem köpa upp smycken om du vill. På deras hemsida kan du läsa mer om belåningstid, hur deras guldpriser ser ut och annan nödvändig information. När du har fått in pengarna för dina smycken av guld drygar du ut kassan något och du kan till exempel betala räkningar eller spara undan pengarna till något du vill köpa.

Politik mellan länder

Posted on by ella

Politik är många olika saker. Man kan faktiskt säga att nästan allt är politik. Se dig bara omkring i din vardag. Väldigt många saker som händer och görs i kommunen du bor i styrs av politiska beslut. Hur mycket skatt du ska betala är ett politiskt beslut likaså hur många semesterdagar du har rätt till. Mycket politik sker även mellan olika länder. Det är så klart stora frågor som gemensamma tullsystem och samarbeten om fred, men det är också mindre saker som kan få konsekvenser för dig som privatperson. Myndigheter i olika länder har till exempel olika äkthetskrav på handlingar. Det ska vi prata om här!

Legalisering av handlingar

Om du bor eller studerar utomlands kan en utländsk myndighet begära att du ska legalisera en viss handling. Det kan vara ganska krångligt att förstå vad en utländsk myndighet kräver och därför kan det vara skönt att ta hjälp av Legalisering.se för att få alla handlingar korrekt legaliserade. Det kan röra sig om ett personbevis, ett betyg från ett universitet eller en högskola, ett dokument från Försäkringskassan eller ett vigselbevis. En legalisering intygar att din namnteckning på dokumentet är äkta. Det är alltså en form av äkthetsintyg. Legalisering av ett dokument säger ingenting om vad som står på pappret, det visar endast att namnteckningen eller stämpeln är äkta.

Få hjälp med legalisering

Legalisering.se kan hjälpa till att legalisera olika dokument. De kan även utfärda en auktoriserad stämpel, en så kallad Apostille, som intygar att din signatur är äkta. En annan tjänst som Legalisering.se erbjuder är översättning av olika handlingar från svenska till det lokala språket. Ta alltså hjälp av någon som vet och förstår hur legaliseringar fungerar så att du kan koncentrera dig på det du ska göra i landet du befinner dig i. det kommer att spara dig både tid och energi.

USAs valsystem

Posted on by ella

Hur kunde Donald Trump få ungefär 3 miljoner röster färre och ändå vinna mot Hilary Clinton? Hur kunde samma sak ske år 2000 när Al Gore förlorade mot George W. Bush men ändå vann

presidentvalet? Svaret finns i hur USA:s valsystem är utformat. Snart är det dags för ännu ett amerikanskt presidentval, den här gången mellan demokraternas kandidat Joe Biden och sittande president Donald Trump. USA:s valsystem kan verka bisarrt och svårt att förstå sig på – på många sätt är det så också. På Läxhjälp.com kan du som studerar få hjälp att begripa svåra koncept och annat stöd som kan vara bra under studierna. Besök läxhjälp och få hjälp av en kunnig studiepartner.

Det finns långa guider som förklarar hur det fungerar. Men det är egentligen bara ett grundläggande koncept du behöver förstå för att begripa hur det hänger ihop. Konceptet kallas för ”first past the post” och är den grundläggande idé som USAs valsystem grundas på. First past the post fyller på många sätt samma funktion som den svenska riksdagsspärren, som vi skrivit om tidigare. Skillnaden är att Sverige har ett proportionellt valsystem, medan USA inte har det. First past the post betyder att den kandidat som får flest röster i en delstat vinner hela delstaten. Om en av kandidaterna vinner med så få som några dussintals rösters marginal av miljontals väljare så tillfaller hela delstaten den kandidaten.

Det är skälet till att Hilary kunde vinna sett till totalt antal väljare, men inte hela valet. Hon vann till exempel Kalifornien, den folkrikaste delstaten med bred marginal. Men förlorade många andra med små marginaler. Skillnaden i plusnettot för hennes del var hundratusentals väljare i Kalifornien, men kanske bara några tusen på minusnettot i många av mellanvästerns mer glest befolkade delstater. Dem som alltså Trump tog hem med små marginaler.

Mänskliga rättigheter

Posted on by ella

De mänskliga rättigheterna är de rättigheter som reglerar den relation som finns mellan individen och statsmakten i ett samhälle. De bestämmer vad för typer av skyldigheter som finns från statens sida gentemot medborgarna. Mänskliga rättigheter som begrepp kommer från avtalet Magna Charta som slöts i England år 1215. De har också utvecklats från franska och amerikanska deklarationer under 1700-talet.

Rättigheterna anses gälla alla människor över hela världen oavsett vem man är. De gäller till exempel sådant som sexuella minoriteters rättigheter, likhet inför lagen, barns rättigheter och asylrättigheter. Rättigheterna preciseras i överenskommelser som gäller internationellt och där stater förklarar sig som bundna av dem. Brott mot mänskliga rättigheter är bland de allvarligaste brotten som finns och består till exempel av folkmord. Diktatorer har i modern tid anklagats för brott mot mänskliga rättigheter.

Tolkningen av de mänskliga rättigheterna skiljer sig dock länder emellan och det har lett till konflikter av olika slag. I vissa länder har man formulerat rättigheterna som folkets rättigheter och man ser därmed rättigheterna som gällande mot grupper och inte individer. Så har man gjort i många afrikanska länder och även i Kina. Man har också lagt stor vikt vid individens skyldigheter gentemot staten och folket.

Det är dock meningen att de mänskliga rättigheterna ska tolkas likadant överallt. Därför har FN slagit fast att världssamfundet ska kontrollera att dessa rättigheter efterlevs överallt. Bland annat finns det en högkommissarie för mänskliga rättigheter placerad i Genéve som även är chef för centret för mänskliga rättigheter.

Inom EU har man krav på att länder som vill bli medlemmar måste leva upp till de mänskliga rättigheterna. De har också utformat planer för hur rättigheterna ska främjas som till exempel riktlinjer om tortyr och dödsstraff. Den grundläggande värderingen i de mänskliga rättigheterna är att alla människor föds med samma värde och ska ha samma rättigheter, oavsett vem man är.

Feminism

Posted on by ella

Feminism är en ideologi som tar upp frågor som gäller normer kring kön, ojämlikheter mellan könen och kvinnans rättigheter i samhället. Kvinnor har historiskt sett behandlats som mannens egendom i samhället och på många platser i världen är det fortfarande så. Många feminister menar till och med att vi i västvärlden har en lång väg kvar att gå tills full jämlikhet råder. Som exempel lyfter man till exempel att de som tjänar mest pengar i samhället i stort sett alltid är män och att det fortfarande är män som har mest makt i samhället. Feminism har populariserats enormt de senaste åren och idag är det en stor del av befolkningen i Sverige som kallar sig för feminister, både kvinnor och män.

Historia

Feminismen brukar delas upp i tre olika vågor. Vi är nu inne i den tredje vågen. Den första vågen utgjordes av en kamp för kvinnlig rösträtt och lika rättigheter mellan könen, den andra vågen handlade om att uppvärdera kvinnan i samhället och den tredje som vi nu är inne i utgörs av diskussioner som rör könet som en social konstruktion och intersektionell analys. Feminismen uppstod till en början under upplysningen i samband med att man började föra diskussioner kring människors lika värde.

Könsroller

Inom feminismen menar man bland annat att kvinnor och män ges olika roller i samhället baserat på deras kön och att dessa roller bygger på ålderdomliga patriarkala strukturer som är dåliga både för kvinnor och män. Rollerna är alltså inte biologiskt anknutna utan uppstår genom att vi behandlar kvinnor på ett sätt och män på ett annat. Ett exempel på detta som brukar lyftas är att pojkbarn ofta blir berömda för hur starka och tuffa de är medan flickebarn istället får beröm för att de är duktiga, tysta och söta.

Kritik

Feminism har genom åren mött mycket kritik. Det finns de som anser att kvinnor inte borde ha samma utrymme som män i samhället, men de brukar i allmänhet inte ens tas seriöst. Andra menar istället att det är farligt att tro att allt är sociala konstruktioner och att det finns en naturlig förklaring till könsroller. Till exempel att män naturligt är fysiskt starkare och därmed mer lämpade till vissa typer av arbeten och att kvinnors roll i hemmet inte har berott på förtryck historiskt sett utan helt enkelt att man var tvungen att organisera samhället så för att det skulle fungera.

Riksdagsspärren

Posted on by ella

Det finns många fler partier i Sverige än de 8 som finns representerade i riksdagen. För att ett parti ska få vara med i riksdagen och ha reell makt i Sverige krävs det dock ett visst stöd från väljarna, och detta brukar kallas för riksdagsspärren. Riksdagsspärren innebär att ett parti måste ha minst 4 % av landets röster för att komma in i Riksdagen. Det debatteras ständigt om man borde höja eller sänka denna gräns, men i regel vill partier med lågt stöd sänka gränsen medan de med högt stöd höja gränsen. I andra länder har man liknande system och det finns till exempel länder där man inte har någon riksdagsspärr över huvud taget.

Den danska riksdagsspärren är till exempel 2 % istället för 4 % som i Sverige. I Turkiet så behöver ett parti hela 10 %. Det systemet skulle i Sverige innebär att ungefär hälften av alla partier skulle åka ur riksdagen. De som är för en låg riksdagsspärr menar ofta att man vill att så mångas åsikter som möjligt ska få vara med i riksdagen och bestämma. Andra menar att man bör fokusera hårdare på den politik som de flesta har röstat på.

Den gröna rörelsen

Posted on by ella

Miljörörelsen, ekologismen eller den gröna rörelsen har under de senaste decennierna vuxit sig allt starkare och är idag en politisk kraft som övriga ideologier måste förhålla sig till. Människans oro över miljöförstöringen är dock inget nytt. Redan under antiken hördes röster som kritiserade människans störande inverkan på naturen i form av exempelvis skogsbränder och anskrämliga byggnadsverk.

Medvetenheten ökar

För gemene man och politikerna växte emellertid miljömedvetandet långsamt. Industrialiseringen, och den vidhängande urbaniseringen, ledde till stora miljöproblem i folks vardag. Luften och floderna förorenades, fisken försvann och epidemierna ökade. Mot slutet av 1800-talet hade insikterna om människans ansvar och möjligheter ökat. De första naturreservaten inrättades i USA i slutet av seklet. Flera städer i Europa införde regler mot nedsmutsning och andra ”miljölagstiftningar”.

1962 kom Rachel Carsons alarmerande bok ”Silent Spring” som ofta anges som startpunkten för den moderna miljörörelsen. Hon var dock inte ensam om att ge ut miljöalarmistisk litteratur under det tidiga 1960-talet. Lika viktigt för formationen av miljörörelsen, som dessa alster var, kan man nämna åtminstone ytterligare ett par katalysatorer. Det hade varit ett flertal större och mindre miljökatastrofer under decennierna innan med oljeutsläpp och giftskandaler. Apolloexpeditionerna till och runt Månen var i lika hög grad instrumentella för att miljörörelsen formerade sig vid just den här tiden. Två ikoniska fotografier, som expeditionens astronauter tog, bidrog i allra högsta grad till att Mänskligheten insåg sin sköra plats i Världsalltet. 1968 togs bilden på en jorduppgång, alltså att jorden stiger upp över månytan likt en sol. 1972 togs så bilden som kallas för ”The Blue Marble” – den blå kulan. Det är den bild som lär vara världens mest reproducerade. På den bilden syns den blå jordskivan i helfigur avbildad mot ett oändligt svart intet i bakgrunden. Människan kände genast sin oerhörda ensamhet och enorma ansvar för livet på jorden.

Politisk formation

Miljörörelserna uppstod som en fortsättning, eller ”spin-off”, på 1960-talets freds- och alternativrörelser. Dessa rörelser hade länge arbetat politiskt med demonstrationer, lobbyverksamhet och stormöten. Dessa arbetssätt övertogs av miljörörelsen som utförde många aktioner under 1960- och 1970-talen. Att FN höll sin första stora miljökonferens 1972 bidrog också till att manegen var krattad för miljömedvetna människor som ville arbeta politiskt. Från sent 1970-tal uppstod det många miljöpartier runt om i Europa, men de tidigaste hade redan bildats i Australien och Nya Zeeland.

Det svenska Miljöpartiet bildades 1981 som en fortsättning på kampen mot utbyggnaden av kärnkraften. Om man vill bilda ett parti, eller arbeta med informationskampanjer av olika slag, kan det hjälpa om man gör en tablettask med tryck av sitt budskap. Det tyska miljöpartiet, Die Grüne, bildades 1979. Hos Die Grünes krav kan man se rötterna från fredsrörelsen, de ville exempelvis att Europa skulle bli en kärnvapenfri zon.

Tidiga miljörörelser var mer antropocentriska i sina framställningar om miljön. Man ville avskaffa gifter och värna om miljön för att det var bra för människorna. Senare miljörörelser blev mer biocentriska, man ska bevara naturen, motverka klimathot och bekämpa miljöförstöringen för att livet i sig, hela planeten, ska må bra. Egentligen är nog den biocentriska rörelsen lika antropocentrisk eftersom det som är bra för miljön är bra för människan.