De mänskliga rättigheterna är de rättigheter som reglerar den relation som finns mellan individen och statsmakten i ett samhälle. De bestämmer vad för typer av skyldigheter som finns från statens sida gentemot medborgarna. Mänskliga rättigheter som begrepp kommer från avtalet Magna Charta som slöts i England år 1215. De har också utvecklats från franska och amerikanska deklarationer under 1700-talet.
Rättigheterna anses gälla alla människor över hela världen oavsett vem man är. De gäller till exempel sådant som sexuella minoriteters rättigheter, likhet inför lagen, barns rättigheter och asylrättigheter. Rättigheterna preciseras i överenskommelser som gäller internationellt och där stater förklarar sig som bundna av dem. Brott mot mänskliga rättigheter är bland de allvarligaste brotten som finns och består till exempel av folkmord. Diktatorer har i modern tid anklagats för brott mot mänskliga rättigheter.
Tolkningen av de mänskliga rättigheterna skiljer sig dock länder emellan och det har lett till konflikter av olika slag. I vissa länder har man formulerat rättigheterna som folkets rättigheter och man ser därmed rättigheterna som gällande mot grupper och inte individer. Så har man gjort i många afrikanska länder och även i Kina. Man har också lagt stor vikt vid individens skyldigheter gentemot staten och folket.
Det är dock meningen att de mänskliga rättigheterna ska tolkas likadant överallt. Därför har FN slagit fast att världssamfundet ska kontrollera att dessa rättigheter efterlevs överallt. Bland annat finns det en högkommissarie för mänskliga rättigheter placerad i Genéve som även är chef för centret för mänskliga rättigheter.
Inom EU har man krav på att länder som vill bli medlemmar måste leva upp till de mänskliga rättigheterna. De har också utformat planer för hur rättigheterna ska främjas som till exempel riktlinjer om tortyr och dödsstraff. Den grundläggande värderingen i de mänskliga rättigheterna är att alla människor föds med samma värde och ska ha samma rättigheter, oavsett vem man är.