Vilhelminabloggen.se

Politik genomsyrar mycket i vårt samhälle. Det är politik som avgör hur olika instanser fungerar och relaterar till varandra. Politik i praktik är avgörande för ett samhälles varande. Vi närmar oss EU-valet och politik är på tapeten i allra högsta grad. Våra politiker blir grillade i intervjuer och får ställa upp på debatter i olika sammanhang.

Lågt i tak

En sak som vi behöver arbeta på i Sverige är ett tillåtande av det som inte är politiskt korrekt. Vi är väldigt snäva i vilka åsikter och infallsvinkar som får lyftas. Givetvis inte ideologiskt, vi är ju en demokrati och har yttrandefrihet, men mer i fråga om att ha ett tillåtande debattklimat. Givetvis ska vi aldrig tolerera att värderingar lyfts fram som undervärderar människor eller olika människogrupper. Men vi behöver höja taket för vad som är accepterat.

Man måste få ha sin åsikt och stå för den, utan att få slag under bältet och påhopp. Framförallt inte av andra politiker.

Debatt i Aftonbladet

I Aftonbladets debatt tidigare i veckan så blev en av politikerna mer eller mindre en hackkyckling för samtliga av de andra politikerna i en debatt som Aftonbladet anordnade. Detta på grund av dennes åsikter inte stämde med de andras. Det är lågt. I stället för att hacka på den som uttrycker välgrundade ställningstaganden så behöver man istället lyfta fram sina egna välgrundade ställningstaganden. Men har man inte mer välgrundade ställningstaganden än att man snickrat ihop den själv med hjälp av byggdelar från byggmax så är det klart att man sitter i en svår sits.

Men tyvärr står mycket av svensk politik i den gropen. Partierna kritiserar i många fall varandra mer än de kommer med egna konkreta förslag på lösningar.

Det är inte alltid helt lätt att skaffa sig information om vad olika val i själva verket handlar om. Framför allt är de inte lätt att få adekvat information om vad de olika alternativen verkligen står för. Nyhetstidningarna gör sitt bästa för att reda ut detta för. Om man personligen har klimatförändringarna som sin hjärtefråga, hur vet man då vilket eller vilka av de alternativ som finns att rösta på som har bäst lösningar för denna stora fråga.

Även om det är svårt med politik och även om det uppenbarligen inte är helt lätt att få till ett tillåtande, sunt politiskt klimat, så är politik viktigt. Det är viktigt på ledningsnivå och det påverkar gemene person. Därför bör vi vara noggranna och arbetssamma när det kommer till att införskaffa information på detta område. Först när vi har kunskap och information så kan vi också fatta välgrundade beslut. Politik är en viktig del av en demokrati. Detta är något som människor har kämpat för och därför inget vi ska ta för givet, utan värna om.

Sverige och Norge har många likheter. Vi är trots allt grannländer med lång gemensam historia. Det gäller också politiskt med flera stora likheter. Det är inte svårt att gissa att det norska Arbeiderpartiet motsvarar Socialdemokraterna i Sverige, eller att Stortinget är den norska riksdagen.

De flesta andra partier på den norska scenen har också motsvarigheter i Sverige, och det är inga speciella konstigheter vad gäller hur regeringen, ministrar och så vidare fungerar. På några områden skiljer sig dock norsk politik i hög grad från den svenska, och vi skall se på ett par exempel.

Tillgång till pengar från olja och gas

Den norska staten har ungefär 8 800 miljarder svenska kronor investerade bara i aktier runt om i värden genom den norska så kallade oljefonden. Totalt äger norrmännen andelar i 9 000 olika bolag över hela världen.

Dessutom äger fonden flera byggnader på extremt exklusiva adresser och försöker hela tiden hitta nya sätt att diversifiera sina investeringar. Samtidigt kan staten naturligtvis ta ut pengar från fonden och på andra sätt använda pengar från försäljningen av olja och gas. Det ger utmaningar som är helt otänkbara i andra länder, som att staten har gett sig själv en frivillig övre gräns för hur många procent av fonden som skall användas varje år för att undvika överhettning av ekonomin.

Det är viktigt att komma ihåg att pengarna i oljefonden disponeras av staten. Några gånger skriver tidningarna om hur mycket pengar varje norrman har, men det betyder inte att enskilda privatpersoner kan ta ut «sin del». På det området har norrmän samma vardag som svenskar, med inkomster, utgifter, behov för att samla lån och liknande. Behöver du samla dina lån och dessutom få en extremt låg ränta, besök https://www.zmarta.se/.

Extremt fokus på trängselskatt och vägtullar

En annan fråga som har fått mycket uppmärksamhet i Norge nyligen är trängselskatt och vägtullar. Denna frågan har skapat riktigt stora konflikter på både lokal nivå och på Stortinget. I Norge finns det vägtullar både runt de flesta stora städerna och på flera sträckor med motorväg. Speciellt att motorvägssträckor långt från storstäder har vägtullar är annorlunda jämfört med Sverige.

Denna formen för vägtullar har aldrig varit speciellt populär, men konflikterna har eskalerat under våren 2019. För många privatpersoner är det svårt att acceptera att det kostar mellan 50 och 100 kronor per dag att åka till jobbet eller hämta barnen på dagis. Kombinerat med att elbilar ofta kan köra gratis eller nästan gratis genom vägtullarna gör detta att många känner att vägtullarna är en orättvis skatt.

Nu finns det faktiskt till och med ett norskt missnöjesparti som har som enda fråga att få bort vägtullarna. Samtidigt pressas det norska Fremskrittspartiet, som sitter i regering men traditionellt har varit en stark motståndare av vägtullar. Svårt att föreställa sig i Sverige, men vägtullar kan faktiskt orsaka en regeringskris i Norge.

För många svenskar och andra européer är klimatförändringarna en av de viktigste politiska frågorna. Varför är det då så svårt att stoppa klimatförändringarna?

Den historiska bakgrunden

Välstånd, klimatförändringarna och miljöförstöring är starkt sammanflätade. Forskarna kan se hur atmosfären och vår närmiljö förändrades i och med den industriella revolutionen. På 1700-talet började den industriella revolutionen i Storbritannien: genom teknik och energi som kol, började man bygga industrier som massproducerade varor. Under 1800-talet följde andra delar av Europa efter. De europeiska länderna använde naturresurser i sina kolonier, fraktade naturresurserna till Europa och tillverkade kläder, skor och annat som människor ville köpa. Det pågick också en urbanisering: folk lämnade landsbygden för att jobba i industrierna i städerna – vilket också medförde att städerna växte. Idag är Europa och USA både industrinationer, men också tjänster- och IT-nationer. Industrin ligger till grund för vår välfärd. Samma resa som Västvärlden gjort, från jordbsuksamhälle till industrisamhälle, ser vi nu över hela världen. Människor i Asien och Afrika vill förbättra sina levnadsvillkor och få samma rättigheter och möjligheter som vi i Västvärlden har.

Vårt välstånd är byggt med miljöavtryck och för att minska klimatpåverkan och miljöförstöringarna behöver vi alltså förändra vår livsstil. Problemet uppstår då vi som lever bekväma liv inte vill förändra våra liv för mycket och att fattigare länder, självklart, vill bli rikare och få ta del av välståndet.

Tekniska lösningar – transport

Vi reser mycket och att transportera oss är en naturlig del av vår livsstil. En viktig symbol för vår livsstil, men också för klimatförändringarna, är bilen. Det är bekvämt att kunna köra bil, och i både Europa och USA har vi byggt upp vår livsstil kring bilen. Ett sätt för politikerna att påverka medborgarna, är genom att höja skatten på drivmedel, dvs. bensin och diesel, för att det ska svida i plånboken att köra för mycket. Ett annat politiskt verktyg är att subventionera miljöbilar, så att folk har råd att köpa miljövänliga bilar som ska ge mindre klimatavtryck. Det är många, både medborgare och politiker, som hoppas att tekniska lösningar ska möjliggöra för oss att kunna fortsätta att leva med samma bekväma livsstil. I Sveriges satsas det på forskning inom miljöteknik, och detsamma gäller också många andra länder. En sådan teknisk lösning är dieseltrim från Dieselkraft.se som erbjuder bränslesparande optimeringsboxar, även kallade trimbox, och effektboxar till dieselbilar. Det är en av flera tekniska lösningar som hjälper både miljö och plånbok.

Vårt flygande har också stor klimatpåverkan och många anser att det behövs kraftiga politiska åtgärder mot flyget, som flygskatter eller förbud av flyg. Även här sker mycket forskning: det forskas mycket på elflygplan. Norge planerar att hela flygflottan ska vara elflygplan år 2040!

Förändrad livstil

Både politiker och medborgare inser att det behövs krafttag för att minska klimatförändringarna och de flesta menar att vi behöver förändra vår livsstil: åka mindre bil och flyg, äta mer vegetariskt och återanvända saker, istället för att bara slänga. Det behövs också politiska beslut som medför att det blir lättare med en mer miljövänlig livsstil: fler och bättre tåg och mer ren energi som sol-, vind- och vattenkraft.

Det finns en hel del positiva aspekter att se till gällande Sveriges företagsklimat. Den senaste tiden visar siffror att svenskar i allt högre grad intresserar sig för företagande. Fler nya företag startas, fler kvinnor driver företag och allt fler unga vågar satsa på sin företagsdröm. I den här artikeln tar vi tempen på svensk företagspolitik just nu.

Finansiellt stöd

Det kostar att starta företag och utan finansiell backning kan drömmen kännas omöjlig. Även om Sverige för en politik som oavsett ideologi syftar till att stötta småföretagande är det generellt tufft att räkna med finansiellt stöd. Att lyckas övertyga en bank om en affärsplan är ingen självklarhet och stara-eget-drömmen kan snabbt vara ett minne blott. Som ett resultat av detta har dock nya finansiella alternativ presenterat sig på nätet. När banken säger nej kan istället låneaktörer som Capcito erbjuda praktiska lösningar på det finansiella planet. Bakom Capcito står ett gäng erfarna entreprenörer som själva har erfarenheten av att starta och driva företag.

Ökning av svensk företagsamhet

De senaste siffrorna från Svenskt Näringsliv visar på att fler väljer att starta eget i Sverige. Ökningen gör sig tydlig i så många som 15 av 21 svenska län och snabbast ökning återfinns i norra delarna av landet. Även kvinnors företagsamhet är idag stor i förhållande till tidigare år. Vilken bolagsform det rör sig om framkommer inte, men generellt sett har aktiebolag varit den populäraste företagsformen i Sverige under många år. På Bolagsverket finns matnyttig läsning kring olika företagsformer.

Unga svenskar tenderar att ha ett stort intresse för att driva eget och begreppet ”startup” är väletablerat i det svenska samhället idag. Det som hindrar unga från att ta sin affärsidé till högre höjder är som tidigare nämnt, startkapitalet. Många entreprenörer har det i sig att ”jaga” investerare och ta hjälp av finansiärer som Capcito. Det finns dock fortfarande en stor skara unga människor som sitter på bra idéer, men som inte riktigt lyckas paketera det i ett företagskoncept. Ett bättre stöd på den biten vore inte bara fördelaktigt för den yngre företagsamheten utan även för svenskt företagspolitik rent generellt. Ung Företagsamhet är en viktig organisation, men det kanske behövs fler inslag av samma karaktär för att finnas tillhands när unga behöver råd och tips.

Sänkning av bolagsskatten

Under 2018 beslutade regeringen att den svenska bolagsskatten skulle sänkas från 22% ner till 20,6%. Sänkningen sker dock stegvis där företagare från och med januari 2019 kan räkna med en bolagsskatt på 21,4%. Den skattesatsen kommer således att bibehållas fram till 2020 då den beslutade bolagsskatten på 22% effektueras

Att bolagsskattens sänks är så klart positivt för svenska företag eftersom att skattekostnaderna blir mindre. Ett syfte med sänkningen är dessutom att locka multinationella företag att redovisa sina intäkter och vinster i Sverige istället för andra länder. Det i sin tur genererar mer skatteintäkter i det långa loppet för den svenska statskassan. Samtidigt som företagsklimatet mår gott. Det är dock viktigt att känna till att även andra aspekter påverkar skattebilden så som reglerna gällande avdrag.

Demokrati kommer från det grekiska ordet för folkstyre och innebär bland annat att makten i ett land utgår från folket. Det finns olika typer av demokrati som till exempel direkt demokrati och representativ demokrati. Det gemensamma är dock att folket kan vara med och rösta om samhällets utveckling. Demokrati förknippas även med en rad demokratiska fri- och rättigheter, som till exempel yttrandefrihet, fri press, organisationsfrihet och så vidare. Det ska vara möjligt i en demokrati att uttrycka kritik mot sina ledare och att kunna vara med och påverka utan att riskera förtryck.

Nästan alla länder i världen kallar sig själva för demokratier, men det är bara ett fåtal som verkligen ses som demokratier utifrån. Det är alltså något som de flesta strävar efter utåt sett men som det är få länder som uppnår i praktiken. I västvärlden är nästan alla länder demokratier varav de mest demokratiska länderna är de skandinaviska länderna, Kanada, Irland, Australien och Nya Zeeland. De minst demokratiska länderna finns i Afrika, mellanöstern och vissa delar av Asien. Även om många länder kallar sig för demokratier så är det många som inte lever upp till det i praktiken. Det kan till exempel manifestera sig i riggade val och så vidare. Om en ledare får 99 % av rösterna i ett land så kan man fråga sig om allt verkligen står rätt till.

För att säkerställa demokratin i ett land så använder sig många länder av grundlagar som försäkrar vissa rättigheter och som är väldigt svåra att ändra för politiker. I Sverige har vi till exempel yttrandefrihet och pressfrihet som grundlagar vilket innebär att man har rätt att uttrycka sina åsikter och alla har rätt att starta nyhetsmedier.