Den ideologiska dimensionen brukar inom politiken betecknas med hjälp av en skala som kallas för höger-vänster-skalan eller den politiska skalan. Den används till att dela in olika partier i åsikter och har genomslag i hela västvärlden. Exempelvis är det så ledamöterna i EU-parlamentet är uppdelade. Ju mer till vänster ett parti är desto mer till vänster sitter de inne i parlamentet och tvärtom. Skalan har mött kritik från flera olika håll då man menar att den cementerar fast folk i olika åsikter och gör att man delar in människor och organisationer i fack på grund av enskilda åsikter som brukar höra till det ena eller andra lägret.
Ursprung
Höger-vänster-skalan uppstod i Frankrike i slutet av 1700-talet i anslutning till den franska revolutionen. I nationalförsamlingen satt då de som ivrade mest för jämlikhet och hade ett radikalt tänkande till vänster och de som hade en mer konservativ hållning satt till höger. Moderna ideologier var ännu inte uppfunna så det är möjligt att skalan har förändrats mycket med tiden. Dessutom blir det begreppsmässiga problem, att de som satt till vänster kallades för radikala berodde på att de inte hade makten men ville förändra den. I Sverige blir det konstigt att kalla till exempel Socialdemokraterna för radikala även om de är till vänster eftersom de har haft makten under så pass lång tid.
Vänster
Man brukar säga att de partier som befinner sig längst ut på ena eller a
ndra kanten är extremistpartier med farliga ideologier. Från vänster till höger på den vänstra skalan ligger anarkism, marxism och socialism. Anarkism ses enligt detta tankesätt som ett extremt alternativt. Även marxism ses så i vissa former som till exempel kommunism. Vänstern i allmänhet lägger ofta stor vikt vid klasser och orättvisor i samhället. Man anser i regel att skatter är något positivt och att de som tjänar mest i samhället ska betala mest skatt.
Höger
De ideologier som befinner sig på den högra skalan är från längst ut till höger till vänster Fascism, Monarkism, konservatism och liberalism. Fascism används här som ett paraplybegrepp och betecknar även sådant som Nazism. Många menar dock att Nazism borde klassas som en vänsterideologi eftersom det har starka socialistiska inslag. Men kutym är att nationalsocialism placeras som ett högerextremt alternativ. Det som utmärker högerpolitik i allmänhet är sänkta skatter, individualism, en liten stat och företagsamhet. Man anser i regel att kapitalism är bra, att skatter ska hållas låga och att rika inte ska behöva betala mer skatt för att de tjänar mer.
En nyare skala som har börjat användas på senare tid är den så kallade GAL-TAN skalan, och den lyftes bland annat av Sveriges Radio i samband med valet 2018.