Den gröna rörelsen

Miljörörelsen, ekologismen eller den gröna rörelsen har under de senaste decennierna vuxit sig allt starkare och är idag en politisk kraft som övriga ideologier måste förhålla sig till. Människans oro över miljöförstöringen är dock inget nytt. Redan under antiken hördes röster som kritiserade människans störande inverkan på naturen i form av exempelvis skogsbränder och anskrämliga byggnadsverk.

Medvetenheten ökar

För gemene man och politikerna växte emellertid miljömedvetandet långsamt. Industrialiseringen, och den vidhängande urbaniseringen, ledde till stora miljöproblem i folks vardag. Luften och floderna förorenades, fisken försvann och epidemierna ökade. Mot slutet av 1800-talet hade insikterna om människans ansvar och möjligheter ökat. De första naturreservaten inrättades i USA i slutet av seklet. Flera städer i Europa införde regler mot nedsmutsning och andra “miljölagstiftningar”.

1962 kom Rachel Carsons alarmerande bok “Silent Spring” som ofta anges som startpunkten för den moderna miljörörelsen. Hon var dock inte ensam om att ge ut miljöalarmistisk litteratur under det tidiga 1960-talet. Lika viktigt för formationen av miljörörelsen, som dessa alster var, kan man nämna åtminstone ytterligare ett par katalysatorer. Det hade varit ett flertal större och mindre miljökatastrofer under decennierna innan med oljeutsläpp och giftskandaler. Apolloexpeditionerna till och runt Månen var i lika hög grad instrumentella för att miljörörelsen formerade sig vid just den här tiden. Två ikoniska fotografier, som expeditionens astronauter tog, bidrog i allra högsta grad till att Mänskligheten insåg sin sköra plats i Världsalltet. 1968 togs bilden på en jorduppgång, alltså att jorden stiger upp över månytan likt en sol. 1972 togs så bilden som kallas för “The Blue Marble” – den blå kulan. Det är den bild som lär vara världens mest reproducerade. På den bilden syns den blå jordskivan i helfigur avbildad mot ett oändligt svart intet i bakgrunden. Människan kände genast sin oerhörda ensamhet och enorma ansvar för livet på jorden.

Politisk formation

Miljörörelserna uppstod som en fortsättning, eller “spin-off”, på 1960-talets freds- och alternativrörelser. Dessa rörelser hade länge arbetat politiskt med demonstrationer, lobbyverksamhet och stormöten. Dessa arbetssätt övertogs av miljörörelsen som utförde många aktioner under 1960- och 1970-talen. Att FN höll sin första stora miljökonferens 1972 bidrog också till att manegen var krattad för miljömedvetna människor som ville arbeta politiskt. Från sent 1970-tal uppstod det många miljöpartier runt om i Europa, men de tidigaste hade redan bildats i Australien och Nya Zeeland.

Det svenska Miljöpartiet bildades 1981 som en fortsättning på kampen mot utbyggnaden av kärnkraften. Om man vill bilda ett parti, eller arbeta med informationskampanjer av olika slag, kan det hjälpa om man gör en tablettask med tryck av sitt budskap. Det tyska miljöpartiet, Die Grüne, bildades 1979. Hos Die Grünes krav kan man se rötterna från fredsrörelsen, de ville exempelvis att Europa skulle bli en kärnvapenfri zon.

Tidiga miljörörelser var mer antropocentriska i sina framställningar om miljön. Man ville avskaffa gifter och värna om miljön för att det var bra för människorna. Senare miljörörelser blev mer biocentriska, man ska bevara naturen, motverka klimathot och bekämpa miljöförstöringen för att livet i sig, hela planeten, ska må bra. Egentligen är nog den biocentriska rörelsen lika antropocentrisk eftersom det som är bra för miljön är bra för människan.

Oligarki

Oligarki är ett styrelseskick som brukar ses som en typ av diktatur. Det karaktäriseras av att det är ett fåtal människor som styr ett land genom att till exempel tillhöra en adel eller ha mycket pengar, därför kallas det även för fåmannavälde. Ordet kommer från grekiskan och betyder ungefär “få” och “härska”. Man brukar ibland kalla Ryssland och många andra länder som tidigare tillhörde Sovjetunionen för oligarkier eftersom mäktiga företagsägare efter Sovjetunionens fall i praktiken fick väldigt mycket makt medan nästan alla andra levde i fattigdom. Oligarker verkar ofta i det fördolda och kan ha inslag av kriminalitet. De tillsätter politiker som utför deras vilja och de har stort inflytande eftersom de äger viktiga ekonomiska resurser i samhället.

En oligarki kan också vara helt öppen där man helt enkelt har bestämt att ett fåtal personer ska få fatta beslut åt allmänheten. Man skulle kunna säga att vi har det så i Sverige med riksdagen och så vidare men i en Oligarki har man begränsad möjlighet att välja vilka ledare som ska bestämma. Det förekommer dock oligarkiska tendenser även i demokratiska system eftersom politiker ofta behöver ta hänsyn till mäktiga personers åsikter i samhället.