Republik och monarki

I Sverige har vi ett kungahus och en statsminister, vilket innebär att vi har monarki som statsskick. Det är dock en representativ där kungen egentligen inte har någon makt. Kungen innehar dock posten som statschef, vilket är en slags representativ roll för landet. Statsministern är den som har mest makt i en representativ monarki som Sverige.

I andra länder har man inte något kungahus eller liknande och man har en president istället för statsminister eller premiärminister. Ett sådant land kallas för en republik och det är ett väldigt vanligt statsskick som används i länder som USA och Ryssland. Många svenskar tycker att republik är att föredra eftersom man tycker att det är omodernt och orättvist att någon ska födas in i rikedom och makt, medan andra tycker att kungen har en viktig representativ roll och gör nytta för landet. De flesta svenskar tycker dock ändå att det fungerar bra med monarkin som vi har det och det finns ingen majoritet som vill avsätta kungahuset.

Det finns även andra typer av statsskick, men dessa två är kanske de vanligaste i västvärlden. Båda finns representerade av mäktiga länder; Storbritannien har exempelvis monarki som statsskick medan USA och Ryssland har republik.

Politik: klimatförändringarna

För många svenskar och andra européer är klimatförändringarna en av de viktigste politiska frågorna. Varför är det då så svårt att stoppa klimatförändringarna?

Den historiska bakgrunden

Välstånd, klimatförändringarna och miljöförstöring är starkt sammanflätade. Forskarna kan se hur atmosfären och vår närmiljö förändrades i och med den industriella revolutionen. På 1700-talet började den industriella revolutionen i Storbritannien: genom teknik och energi som kol, började man bygga industrier som massproducerade varor. Under 1800-talet följde andra delar av Europa efter. De europeiska länderna använde naturresurser i sina kolonier, fraktade naturresurserna till Europa och tillverkade kläder, skor och annat som människor ville köpa. Det pågick också en urbanisering: folk lämnade landsbygden för att jobba i industrierna i städerna – vilket också medförde att städerna växte. Idag är Europa och USA både industrinationer, men också tjänster- och IT-nationer. Industrin ligger till grund för vår välfärd. Samma resa som Västvärlden gjort, från jordbsuksamhälle till industrisamhälle, ser vi nu över hela världen. Människor i Asien och Afrika vill förbättra sina levnadsvillkor och få samma rättigheter och möjligheter som vi i Västvärlden har.

Vårt välstånd är byggt med miljöavtryck och för att minska klimatpåverkan och miljöförstöringarna behöver vi alltså förändra vår livsstil. Problemet uppstår då vi som lever bekväma liv inte vill förändra våra liv för mycket och att fattigare länder, självklart, vill bli rikare och få ta del av välståndet.

Tekniska lösningar – transport

Vi reser mycket och att transportera oss är en naturlig del av vår livsstil. En viktig symbol för vår livsstil, men också för klimatförändringarna, är bilen. Det är bekvämt att kunna köra bil, och i både Europa och USA har vi byggt upp vår livsstil kring bilen. Ett sätt för politikerna att påverka medborgarna, är genom att höja skatten på drivmedel, dvs. bensin och diesel, för att det ska svida i plånboken att köra för mycket. Ett annat politiskt verktyg är att subventionera miljöbilar, så att folk har råd att köpa miljövänliga bilar som ska ge mindre klimatavtryck. Det är många, både medborgare och politiker, som hoppas att tekniska lösningar ska möjliggöra för oss att kunna fortsätta att leva med samma bekväma livsstil. I Sveriges satsas det på forskning inom miljöteknik, och detsamma gäller också många andra länder. En sådan teknisk lösning är dieseltrim från Dieselkraft.se som erbjuder bränslesparande optimeringsboxar, även kallade trimbox, och effektboxar till dieselbilar. Det är en av flera tekniska lösningar som hjälper både miljö och plånbok.

Vårt flygande har också stor klimatpåverkan och många anser att det behövs kraftiga politiska åtgärder mot flyget, som flygskatter eller förbud av flyg. Även här sker mycket forskning: det forskas mycket på elflygplan. Norge planerar att hela flygflottan ska vara elflygplan år 2040!

Förändrad livstil

Både politiker och medborgare inser att det behövs krafttag för att minska klimatförändringarna och de flesta menar att vi behöver förändra vår livsstil: åka mindre bil och flyg, äta mer vegetariskt och återanvända saker, istället för att bara slänga. Det behövs också politiska beslut som medför att det blir lättare med en mer miljövänlig livsstil: fler och bättre tåg och mer ren energi som sol-, vind- och vattenkraft.

Svensk företagspolitik

Det finns en hel del positiva aspekter att se till gällande Sveriges företagsklimat. Den senaste tiden visar siffror att svenskar i allt högre grad intresserar sig för företagande. Fler nya företag startas, fler kvinnor driver företag och allt fler unga vågar satsa på sin företagsdröm. I den här artikeln tar vi tempen på svensk företagspolitik just nu.

Finansiellt stöd

Det kostar att starta företag och utan finansiell backning kan drömmen kännas omöjlig. Även om Sverige för en politik som oavsett ideologi syftar till att stötta småföretagande är det generellt tufft att räkna med finansiellt stöd. Att lyckas övertyga en bank om en affärsplan är ingen självklarhet och stara-eget-drömmen kan snabbt vara ett minne blott. Som ett resultat av detta har dock nya finansiella alternativ presenterat sig på nätet. När banken säger nej kan istället låneaktörer som Capcito erbjuda praktiska lösningar på det finansiella planet. Bakom Capcito står ett gäng erfarna entreprenörer som själva har erfarenheten av att starta och driva företag.

Ökning av svensk företagsamhet

De senaste siffrorna från Svenskt Näringsliv visar på att fler väljer att starta eget i Sverige. Ökningen gör sig tydlig i så många som 15 av 21 svenska län och snabbast ökning återfinns i norra delarna av landet. Även kvinnors företagsamhet är idag stor i förhållande till tidigare år. Vilken bolagsform det rör sig om framkommer inte, men generellt sett har aktiebolag varit den populäraste företagsformen i Sverige under många år. På Bolagsverket finns matnyttig läsning kring olika företagsformer.

Unga svenskar tenderar att ha ett stort intresse för att driva eget och begreppet “startup” är väletablerat i det svenska samhället idag. Det som hindrar unga från att ta sin affärsidé till högre höjder är som tidigare nämnt, startkapitalet. Många entreprenörer har det i sig att “jaga” investerare och ta hjälp av finansiärer som Capcito. Det finns dock fortfarande en stor skara unga människor som sitter på bra idéer, men som inte riktigt lyckas paketera det i ett företagskoncept. Ett bättre stöd på den biten vore inte bara fördelaktigt för den yngre företagsamheten utan även för svenskt företagspolitik rent generellt. Ung Företagsamhet är en viktig organisation, men det kanske behövs fler inslag av samma karaktär för att finnas tillhands när unga behöver råd och tips.

Sänkning av bolagsskatten

Under 2018 beslutade regeringen att den svenska bolagsskatten skulle sänkas från 22% ner till 20,6%. Sänkningen sker dock stegvis där företagare från och med januari 2019 kan räkna med en bolagsskatt på 21,4%. Den skattesatsen kommer således att bibehållas fram till 2020 då den beslutade bolagsskatten på 22% effektueras

Att bolagsskattens sänks är så klart positivt för svenska företag eftersom att skattekostnaderna blir mindre. Ett syfte med sänkningen är dessutom att locka multinationella företag att redovisa sina intäkter och vinster i Sverige istället för andra länder. Det i sin tur genererar mer skatteintäkter i det långa loppet för den svenska statskassan. Samtidigt som företagsklimatet mår gott. Det är dock viktigt att känna till att även andra aspekter påverkar skattebilden så som reglerna gällande avdrag.