Koalitionspolitikens roll i Sverige
I Sverige är det ovanligt att ett parti får egen majoritet i riksdagen. Därför är koalitionsregeringar, där flera partier samarbetar, snarare regel än undantag. För att bilda en stabil regering krävs förhandlingar, kompromisser och en förmåga att samarbeta. Men hur fungerar dessa samarbeten i praktiken, och vilka utmaningar och möjligheter finns? Denna artikel granskar koalitionspolitikens komplexitet i Sverige, med exempel och internationella jämförelser.
Vägen till regeringsmakten
Efter ett riksdagsval börjar arbetet med att bilda en regering. Om inget parti har egen majoritet, vilket är det vanligaste, blir förhandlingar mellan partierna avgörande. Med hjälp av SVT Nyheters verktyg ”Pussla ihop regeringen” kan man se hur partiernas mandat kan kombineras för att nå en majoritet, eller åtminstone tillräckligt stöd för att kunna regera. Processen kan ta tid. Efter valet 2018 tog det nästan fem månader att bilda regering, ett exempel på hur utdragen processen kan vara.
Forskning vid Linköpings universitet visar att tiden det tar att bilda regering påverkas av de politiska avstånden mellan partierna. Ju större skillnader, desto längre tid tar det ofta. Genom att analysera relationerna mellan partierna kan man förutsäga hur lång tid regeringsbildningen kan ta. Metoden som använts utgår ifrån att ”min fiendes fiende är min vän”.
Majoritetsregeringar
Att ett parti får egen majoritet, alltså minst 175 av riksdagens 349 mandat, är ovanligt. Det svenska partisystemet består av flera partier, vilket gör samarbete till en nödvändighet för att bilda en stabil regering. Partierna i Sveriges riksdag har utvecklats från lösa grupper till dagens partier, och samarbete är en grundläggande del av svensk politik.
Minoritetsregeringar
Sverige har ett system med negativ parlamentarism. Det betyder att en regering kan tillträda och sitta kvar så länge den inte har en majoritet emot sig i riksdagen. Detta gör det möjligt för minoritetsregeringar, alltså regeringar som inte har stöd av en majoritet av riksdagens ledamöter. En minoritetsregering är beroende av stöd från andra partier i riksdagen för att få igenom sin politik. Som det beskrivs i artikeln ”Vi får leva med minoritetsregeringar” i Kvartal, har detta blivit allt vanligare. Det kräver en förmåga att samarbeta och kompromissa, inte bara inom regeringen utan också med oppositionspartier.
Inom koalitionen
I en koalitionsregering delar partier med olika politiska åsikter på makten. Det innebär att de måste förhandla och kompromissa. Regeringens sammansättning, med ministrar och ansvarsområden, visar hur makten fördelas mellan partierna. Varje parti vill ha inflytande över frågor som är viktiga för dem.
Relationer och personkemi
Förutom de politiska frågorna spelar relationerna mellan partiledarna och andra viktiga personer stor roll. Goda relationer kan göra det lättare att förhandla och komma överens, medan dåliga relationer kan försvåra samarbetet. Ett exempel är den nuvarande regeringen (2022) som består av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, med stöd av Sverigedemokraterna. Även om Sverigedemokraterna inte sitter i regeringen, har de stort inflytande genom ett formaliserat samarbete.
Utmaningar för mindre partier
Mindre partier i en koalition kan ha svårt att synas och få genomslag för sin politik. Det finns exempel, både i Sverige och i andra länder, på att mindre koalitionspartier tappar stöd hos väljarna, även om de har inflytande i regeringen. Detta bekräftas av internationella erfarenheter. De mindre partierna måste hitta en balans mellan att ta ansvar och att visa upp sin egen politik.
Regering och riksdag
Även en koalitionsregering måste ta hänsyn till riksdagens kontrollmakt. Riksdagen granskar regeringens arbete, bland annat genom interpellationer. En interpellation är en skriftlig fråga från en riksdagsledamot till en minister. Ministern måste svara på frågan, antingen skriftligt eller muntligt i riksdagen. Detta skiljer sig från vanliga frågestunder, där frågorna ofta är kortare och mer spontana. Interpellationer är ett sätt för riksdagen att kontrollera att regeringen följer lagen och riksdagens beslut. En god dialog mellan regering och riksdag är viktig för att regeringen ska kunna styra stabilt.
Koalitionssamarbeten på kommunal nivå
Utmaningarna med koalitioner finns inte bara på nationell nivå. Enligt Sveriges Radio blir det allt vanligare att politiska samarbeten i kommunerna bryts. Detta visar att det kan vara svårt att få samarbeten att fungera, oavsett vilken nivå det handlar om. Det är viktigt att det finns en vilja att samarbeta och kompromissa.
Samarbete i praktiken
Samarbete är viktigt i svensk politik, men det är ingen garanti för framgång. En rapport från IFAU visade att samarbete mellan myndigheter inte alltid leder till bättre resultat. På samma sätt kräver en koalitionsregering mer än bara ett avtal om samarbete. Det krävs en ständig dialog, förståelse för varandras åsikter och en vilja att kompromissa.
Framtidens koalitioner
Hur koalitionspolitiken i Sverige utvecklas beror på valresultat, politiska omständigheter och partiernas egna val. Internationella jämförelser, till exempel med Belgien, visar att det kan ta lång tid att bilda regering. Det krävs tid och tålamod för att bygga fungerande regeringssamarbeten. Det politiska landskapet kan komma att förändras, och nya typer av samarbeten kan bli aktuella. Kanske kommer vi att se fler blocköverskridande samarbeten, eller nya former av stödpartikonstellationer. Det återstår att se.
Slutsats
Koalitionspolitik är komplicerat. Valresultat, partiernas politik, personliga relationer och omvärlden påverkar. Att bilda och hålla ihop en koalition är en utmaning. Det handlar om att hitta en balans mellan att driva sin egen politik och att ta ansvar för helheten, mellan att visa upp sin egen politik och att samarbeta. I en tid när politiken blir alltmer splittrad, blir förmågan att hantera koalitionspolitik allt viktigare för att Sverige ska kunna styras på ett stabilt sätt.