Höger-vänster-skalan

Den ideologiska dimensionen brukar inom politiken betecknas med hjälp av en skala som kallas för höger-vänster-skalan eller den politiska skalan. Den används till att dela in olika partier i åsikter och har genomslag i hela västvärlden. Exempelvis är det så ledamöterna i EU-parlamentet är uppdelade. Ju mer till vänster ett parti är desto mer till vänster sitter de inne i parlamentet och tvärtom. Skalan har mött kritik från flera olika håll då man menar att den cementerar fast folk i olika åsikter och gör att man delar in människor och organisationer i fack på grund av enskilda åsikter som brukar höra till det ena eller andra lägret.

Ursprung

Höger-vänster-skalan uppstod i Frankrike i slutet av 1700-talet i anslutning till den franska revolutionen. I nationalförsamlingen satt då de som ivrade mest för jämlikhet och hade ett radikalt tänkande till vänster och de som hade en mer konservativ hållning satt till höger. Moderna ideologier var ännu inte uppfunna så det är möjligt att skalan har förändrats mycket med tiden. Dessutom blir det begreppsmässiga problem, att de som satt till vänster kallades för radikala berodde på att de inte hade makten men ville förändra den. I Sverige blir det konstigt att kalla till exempel Socialdemokraterna för radikala även om de är till vänster eftersom de har haft makten under så pass lång tid.

Vänster

Man brukar säga att de partier som befinner sig längst ut på ena eller andra kanten är extremistpartier med farliga ideologier. Från vänster till höger på den vänstra skalan ligger anarkism, marxism och socialism. Anarkism ses enligt detta tankesätt som ett extremt alternativt. Även marxism ses så i vissa former som till exempel kommunism. Vänstern i allmänhet lägger ofta stor vikt vid klasser och orättvisor i samhället. Man anser i regel att skatter är något positivt och att de som tjänar mest i samhället ska betala mest skatt.

Höger

De ideologier som befinner sig på den högra skalan är från längst ut till höger till vänster Fascism, Monarkism, konservatism och liberalism. Fascism används här som ett paraplybegrepp och betecknar även sådant som Nazism. Många menar dock att Nazism borde klassas som en vänsterideologi eftersom det har starka socialistiska inslag. Men kutym är att nationalsocialism placeras som ett högerextremt alternativ. Det som utmärker högerpolitik i allmänhet är sänkta skatter, individualism, en liten stat och företagsamhet. Man anser i regel att kapitalism är bra, att skatter ska hållas låga och att rika inte ska behöva betala mer skatt för att de tjänar mer.

En nyare skala som har börjat användas på senare tid är den så kallade GAL-TAN skalan, och den lyftes bland annat av Sveriges Radio i samband med valet 2018.

Farliga ideologier

Ideologier är i grund och botten idéer om hur människor bör leva i ett samhälle för att allt ska fungera så bra som möjligt. De bestämmer därmed hur man ser på människor och vad man tror är bäst för dem. Om en ideologi får stort genomslag men har gjort en total felanalys av de här viktiga sakerna så kan de vara mycket farliga. De största katastroferna i modern tid beror på farliga ideologier och det är viktigt att känna till dem för att veta hur de manifesteras och hur man kan undvika dem. Genom att veta vad de innebär och vad de har ställt till med så kan man undvika att upprepa samma misstag igen. Det finns dock exempel på farliga ideologier som än idag råder i många delar av världen, inte minst i Asien. De två ideologier som har ställt till mest problem i modern tid är troligtvis nationalsocialismen och kommunismen som har präglat en stor del av 1900-talet.

Nationalsocialism

Nationalsocialism brukar i folkmun kallas för nazism och är en ideologi som anser att en nation och dess folk är högre stående än den enskilda människan. De som utgör folket bestäms av dess ras, det vill säga sådant som hårfärg, hudfärg och så vidare. Nazism tänker sig att människan kan delas in i olika raser varav vissa är högre stående än andra. De ”ariska” det vill säga vita anses högre stående än andra. Nationalsocialismen har starka inslag av antisemitism och den ledde under andra världskriget till förintelsen, det vill säga massmord på 6 miljoner judar. Ytterligare flera miljoner från andra folkgrupper mördades också. Adolf Hitler är dess mest kända anhängare och i mångt och mycket även dess upphovsman.

Kommunism

Kommunism är en revolutionär vänsterideologi som bygger på Karl Marx läror om att ett samhälles produktionsmedel ska vara gemensamt ägda. Man vill upplösa klasser och fördela alla resurser jämlikt mellan världens medborgare. Målet är proletariatets diktatur vilket innebär att proletariatet (underklassen) tar över och bestämmer i samhället. Eftersom kommunism betonar sådant som klassklyftor, jämlikhet och delandet av resurser ser många ideologin som något fint i grunden. Den har dock visat sig fungera mycket dåligt i verkligheten och i praktiken alltid lett till tyranniska diktaturer. I Sovjetunionen ledde kommunismen till ett övervaknings- och angivarsamhälle där folk svalt ihjäl och avrättades om de ansågs ha fel åsikter. Många anser att anledningen till att kommunismen alltid spårar ur är eftersom den för många blir till en religion. När den visar sig inte fungera så är det ändå svårt att släppa den eftersom man på sätt och vis har den som sin tro. Därför försöker man tvinga människor till att trivas i samhället och tysta kritiker snarare än att förändra samhället och erkänna sin religion som osann.

Allmänt om ideologier

Ideologi kallas det som en viss typ av politik baseras på. I grund och botten är det ideologi som skiljer olika partier åt i frågor som handlar om värderingar, hur mycket skatt man ska betala, hur mycket inflytande staten ska ha och så vidare. Om ett parti inte har någon ideologi så har det ingen grund att stå på och ett sådant parti blir därför väldigt svårplacerat – man vet helt enkelt inte vad man får. Man kan säga att en ideologi är ett sätt att se på livet och samhället och detta styr i sin tur vilka lösningar man anser behövas i specifika situationer eftersom man gör olika analyser av en situation. Är man ideologiskt till vänster ser man kanske många samhällsproblem som ett symtom av klassklyftor medan man till höger kan se samma problem som en brist på poliser.

Lösningar på olika problem kan alltså skilja sig radikalt beroende på vilken ideologisk grund man står på. Till exempel kan en person anse att det vore bättre med fler poliser för att lösa ett problem medan en annan anser att det istället behövs färre poliser. Ideologier får alltså reella konsekvenser för ett samhälle och hur det ser ut. Tidningar har i regel olika ideologiska inriktningar vilket avspeglas i innehållet. Exempelvis har Svenska Dagbladets ledarsida betecknar sig som obundet moderat.

Ideologier fungerar mer eller mindre bra i praktiken. Vissa politiska ideologier har lett till några av de största katastroferna i människans historia, till exempel nazism, fascism och kommunism. De vanligaste ideologierna i västvärlden är liberalism, socialism och konservatism. Många anser också att kapitalism är en politisk ideologi men det är egentligen ett ekonomiskt system.

Riksdagspartiernas ideologier

De olika riksdagspartierna i Sverige står för olika ideologier. Det största partiet Socialdemokraterna har demokratisk socialism som sin ideologiska grund. Eftersom Socialdemokraterna har styrt Sverige under så pass många år så är Sverige ett land som är väldigt präglat av demokratisk socialism. Det märks kanske mest på det breda sociala skyddsnät som vi har här i Sverige, den starka staten och de höga skatterna. Vänsterpartiet står också för socialism, men de har också feminism som grund.

Det finns också många liberala partier i Sveriges riksdag, nämligen Centerpartiet, Liberalerna och Moderaterna. Centerpartiet och Liberalerna har en socialliberal inriktning vilket innebär att de placeras någonstans i mitten på den politiska skalan. Moderaterna och Kristdemokraterna representerar en mer konservativ typ av liberalism. Slutligen har vi Sverigedemokraterna som har socialkonservatism som grund samt nationalism.

Många menar att Socialdemokraternas starka prägel på svensk politik har lett till att vi mer eller mindre har 8 nyanser av socialdemokrati i riksdagen. Med ett sådant synsätt är till och med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna en typ av socialdemokrater men med en inriktning till höger. Sverigedemokraterna har faktiskt ofta uttalat respekt för äldre socialdemokrati och deras ideologi är just socialkonservatism. Alla partier i riksdagen vill också värna om socialdemokratiska påfund som till exempel välfärd och folkhemmet.