Republik och monarki

I Sverige har vi ett kungahus och en statsminister, vilket innebär att vi har monarki som statsskick. Det är dock en representativ där kungen egentligen inte har någon makt. Kungen innehar dock posten som statschef, vilket är en slags representativ roll för landet. Statsministern är den som har mest makt i en representativ monarki som Sverige.

I andra länder har man inte något kungahus eller liknande och man har en president istället för statsminister eller premiärminister. Ett sådant land kallas för en republik och det är ett väldigt vanligt statsskick som används i länder som USA och Ryssland. Många svenskar tycker att republik är att föredra eftersom man tycker att det är omodernt och orättvist att någon ska födas in i rikedom och makt, medan andra tycker att kungen har en viktig representativ roll och gör nytta för landet. De flesta svenskar tycker dock ändå att det fungerar bra med monarkin som vi har det och det finns ingen majoritet som vill avsätta kungahuset.

Det finns även andra typer av statsskick, men dessa två är kanske de vanligaste i västvärlden. Båda finns representerade av mäktiga länder; Storbritannien har exempelvis monarki som statsskick medan USA och Ryssland har republik.

Om politik

Ordet politik kommer från början från grekiskan och betyder i grund och botten statskonst. Egentligen handlar nästan allt om politik om man tänker efter, även sådant som man inte tänker på. Datorn, mobilen eller surfplattan som du sitter vid omfattas av lagar och regler på olika sätt, särskilt när det kommer till att använda internet. Och det företag som har skapat datorn, mobilen eller surfplattan måste också förhålla sig till lagar och regler. Dessa lagar och regler har skapats inom politiken och det är politiker som har makten att förändra dessa lagar och regler. Det är också just det som mycket av politik handlar om, nämligen att bestämma och argumentera för vilka lagar och regler som ska gälla i ett land eller mellan länder.

Politik kan ske på olika nivåer. I Sverige är till exempel den högsta politiska nivå det som kallas för Riksdagen. Det är där som de mäktigaste politikerna sitter och det är de som bestämmer vilken riktning som ska gälla för landet under de närmaste åren. Det är också till riksdagen vi röstar vart fjärde år när vi bestämmer vilka som ska ha den yttersta makten i landet. Men mycket av den reella politiken sker i kommuner och landsting. Kommuner i Sverige har faktiskt ett ganska stort mått av självbestämmande så saker och ting kan fungera lite olika beroende på vilken kommun man bor i och vilka politiker som leder kommunen för tillfället. Alla måste dock förhålla sig till de lagar och regler som bestäms av riksdagen.

Politik är nödvändigt för att det ska råda ordning och reda i ett land. Utan politik uppstår anarki som är en slags definition på ett kaos-samhälle. Det betyder inte att alla politiker är goda, så är det verkligen inte. De ondaste och mest avskydda människorna genom tiderna har i nästan alla fall varit politiker, som till exempel Stalin, Hitler, Mao, Franco, Mussolini och så vidare. Men även många av de mest goda och omtyckta människorna som till exempel Mahatma Gandhi och Nelson Mandela var politiker. Politik är makt och om det är en galning som har makten så kommer det att märkas i samhället.

Politik är alltså någonting som är väldigt viktigt eftersom det påverkar oss alla. Det är faktiskt så pass viktigt för människor att det ibland kan utlösa krig. Politik är faktiskt en av de vanligaste anledningarna till krig, men vi kan ändå inte klara oss utan det. Politik innebär lagar och regler men det innebär också en pågående diskussion om vad som pågår i samhället och om vad som borde pågå. Olika människor har olika åsikter om vad som är viktigt och det är något som måste värnas, annars har man istället en diktatur vilket är en typ av statsskick som brukar leda till kaos och elände.

Politik och historia

Det har i alla tider funnits olika typer av mer eller mindre uttalade lagar och regler. Vissa saker får man inte göra inom en kultur men det behöver inte alltid finnas nedskrivet. Det har också alltid funnits människor som har bestämt i grupper och så vidare. Men politik som koncept uppfanns först i samband med de antika filosoferna, kanske särskilt de tre klassiska grekiska filosoferna, Sokrates, Platon och Aristoteles. Aristoteles betraktade olika typer av system som man använde sig i olika länder och skrev ned sina tankar i verket Politiken. Han uppfann till exempel begrepp som republik, demokrati, monarki, tyranni och så vidare. Under medeltiden byggdes dessa tankar vidare med tänkare som till exempel Augustinus där han lägger ut sina teorier i De civitas dei år 426.

Sedermera började man också ifrågasätta auktoriteter vilket bland annat ledde till den franska revolutionen i slutet av 1700-talet. Revolutionen förebådades av nya filosofiska tankar från Rousseau och Voltaire och man började fundera på sådant som jämlikhet och om varför vissa människor behandlades bättre än andra. Trots dessa till synes ädla idéer så ledde den franska revolutionen till att väldigt många människor avrättades offentligt. Adeln och de andra ledarna ersattes sedan av en ny ledare, nämligen Napoleon Bonaparte.

Vi har idag vant oss vid demokrati och att alla människor i ett samhälle är lika mycket värda. Detta är dock väldigt nya tankar som absolut inte har hört till vanligheterna under historien. Under större delen av historien så har länder och riken blivit ledda av enväldiga härskare och diktatur var den vanligaste statsformen, ofta med starka inslag av religion. I samband med upplysningstiden började man dock föra fram tankar om att separera stat och religion och till exempel erbjuda religionsfrihet för sina medborgare. Detta är en självklarhet för oss i västvärlden men till och med i Sverige så var det väldigt hårda straff för den som inte bekände sig till den rätta religionen. Och på väldigt många platser runt om i världen är det fortfarande så. För att ett land ska kunna utvecklas måste helt enkelt demokrati råda, annars tystas alla nya tänkare ned och man följer i samma gamla hjulspår. Nya politiska tankar når idag medborgarna i ett land genom tidningar som till exempel DN och andra nyhetsmedier, men förr fick man helt enkelt nöja sig med ledarens åsikter om samhällets utveckling.

Politikens historia är allt annat än strömlinjeformad och enkel att förklara; den studsar fram och tillbaka mellan olika filosofiska uppfattningar och i grund och botten bygger all politik faktiskt på filosofi, det vill säga tankar om hur vi bör leva.

Politik i Sverige

Svensk politik präglas av socialdemokrati och har gjort så i stort sett oavbrutet i hundra år. Det har varit en del avbrott från Socialdemokraternas maktposition men de har alltid fått tillbaka makten i Sverige förr eller senare, oftast förr. Detta börjar dock sakta men säkert förändras. För bara ett par decennier sedan låg Socialdemokraterna i stort sett alltid på mellan 40 – 50 % i opinionsundersökningarna. Ett resultat under 40 % ansågs som ett stort nederlag för Socialdemokraterna. Idag är de fortfarande Sveriges största parti, men de har sjunkit rejält i väljarstöd de senaste åren.

I Sveriges riksdag finns det idag 8 stycken partier. Från vänster till höger så kan partierna nämnas i följande ordning: Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna. Det råder dock viss dispyt om hur partierna ska placeras på vänster – högerskalan men så brukar de delas in. För närvarande är det Socialdemokraterna som innehar regeringsmakten tillsammans med Miljöpartiet och visst stöd av Vänsterpartiet. Under större delen av 2000-talet har partierna varit uppdelade i olika allianser, de rödgröna som bestod av de tre partierna till vänster, Alliansen som bestod av Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet, samt Sverigedemokraterna som utgör ett eget block eftersom ingen vill samarbeta med dem.

De olika allianserna har dock nyligen troligtvis upplösts i samband med att Liberalerna och Centerpartiet valde att släppa fram Socialdemokraternas Stefan Löfven som svensk statsminister. Därmed anser många att Alliansen fallerade så det råder en viss osäkerhet kring hur politiken i Sverige kommer att formas framöver. Vissa tror att det kommer uppstå nya allianser medan andra hoppas att blockpolitiken är ett minne blott. Exakt vad som händer vet vi troligtvis inte fullt ut förrän vid nästa val.