Diktaturer världen över

Vi vet alla att vi borde vara tacksamma för den demokrati vi lever i. Att Sverige är ett land med rösträtt och att det faktiskt inte är alla förunnat att få vara en del av ett sådant system. Men ibland kan det hända att vi funderar över hur viktigt det egentligen är. Ett sätt att få reda på det och inse vikten av att vi bevarar vårt demokratiska system kan vara att ta en titt på diktaturer världen över, idag och genom historien.

Ett första extremt tydligt exempel på vad som kan hända när ett land blir en diktatur är Tyskland strax före och under andra världskriget. Utan den diktatur som fanns i landet hade inget av det som skedde kunnat ske. Många tänker sig att Tyskarna som folk blev hjärntvättade till att stå bakom diktatorn och att de hade kunnat stoppa honom om de hade bestämt sig för det. Och, ja det kanske stämmer till viss del. Det är sant att propaganda och agenda spreds strategiskt för att få folket med sig. Men det fanns naturligtvis också ett verkligt förtryck av folket. De som satte sig upp mot regimen eller dess planer straffades, hårt och ofta med döden. I ett demokratiskt samhälle hade detta aldrig kunnat ske.

Ett annat exempel på vad diktaturen kan göra med ett folk och ett land är dagens Nordkorea. I Nordkorea råder total diktatur, något som man själv förnekar. Bara det är ett tydligt tecken på diktaturens faror. Inte ens ett land som uppenbarligen valt att vara en diktatur vågar erkänna sig som det. Medborgarna i landet hör till världens mest förtryckta och alla är indelade i ett sträng kast-system som förstör alla chanser till att själv välja vad man vill göra med sitt liv. Från Nordkorea finns även åtskilliga berättelser om fångläger där bland annat människor som satt sig upp mot regimen sitter. Nordkorea klassas också som det land där kristna förföljs allra hårdast. Detta är bara några exempel på det förtryck som råder i detta ickedemokratiska samhälle och Nordkorea är ett av de mörkaste länderna som fyller barnens kurslitteratur i skolan.

Kina räknas som världens största diktatur och även om mycket utåt ser bra ut i landet så har det på grund av sitt envåldsstyre stora problem som rör bland annat mänskliga rättigheter. Kina leds av Kinas kommunistiska parti och den politiska friheten i landet är minimal. Även i Kina finns system som graderar människor och många bönder som flyttat in till stan har blivit betraktade som andra klassens medborgare. Censur används flitigt för att tysta kritikstormen mot regeringen. Kina är även ett av de länder med flest avrättningar.

Så med denna fakta i bakhuvudet, låt oss komma ihåg vikten av att uppskatta, ta vara på och framför allt bevara vår dyrbara demokrati.

Höger-vänster-skalan

Den ideologiska dimensionen brukar inom politiken betecknas med hjälp av en skala som kallas för höger-vänster-skalan eller den politiska skalan. Den används till att dela in olika partier i åsikter och har genomslag i hela västvärlden. Exempelvis är det så ledamöterna i EU-parlamentet är uppdelade. Ju mer till vänster ett parti är desto mer till vänster sitter de inne i parlamentet och tvärtom. Skalan har mött kritik från flera olika håll då man menar att den cementerar fast folk i olika åsikter och gör att man delar in människor och organisationer i fack på grund av enskilda åsikter som brukar höra till det ena eller andra lägret.

Ursprung

Höger-vänster-skalan uppstod i Frankrike i slutet av 1700-talet i anslutning till den franska revolutionen. I nationalförsamlingen satt då de som ivrade mest för jämlikhet och hade ett radikalt tänkande till vänster och de som hade en mer konservativ hållning satt till höger. Moderna ideologier var ännu inte uppfunna så det är möjligt att skalan har förändrats mycket med tiden. Dessutom blir det begreppsmässiga problem, att de som satt till vänster kallades för radikala berodde på att de inte hade makten men ville förändra den. I Sverige blir det konstigt att kalla till exempel Socialdemokraterna för radikala även om de är till vänster eftersom de har haft makten under så pass lång tid.

Vänster

Man brukar säga att de partier som befinner sig längst ut på ena eller andra kanten är extremistpartier med farliga ideologier. Från vänster till höger på den vänstra skalan ligger anarkism, marxism och socialism. Anarkism ses enligt detta tankesätt som ett extremt alternativt. Även marxism ses så i vissa former som till exempel kommunism. Vänstern i allmänhet lägger ofta stor vikt vid klasser och orättvisor i samhället. Man anser i regel att skatter är något positivt och att de som tjänar mest i samhället ska betala mest skatt.

Höger

De ideologier som befinner sig på den högra skalan är från längst ut till höger till vänster Fascism, Monarkism, konservatism och liberalism. Fascism används här som ett paraplybegrepp och betecknar även sådant som Nazism. Många menar dock att Nazism borde klassas som en vänsterideologi eftersom det har starka socialistiska inslag. Men kutym är att nationalsocialism placeras som ett högerextremt alternativ. Det som utmärker högerpolitik i allmänhet är sänkta skatter, individualism, en liten stat och företagsamhet. Man anser i regel att kapitalism är bra, att skatter ska hållas låga och att rika inte ska behöva betala mer skatt för att de tjänar mer.

En nyare skala som har börjat användas på senare tid är den så kallade GAL-TAN skalan, och den lyftes bland annat av Sveriges Radio i samband med valet 2018.