Farliga ideologier

Ideologier är i grund och botten idéer om hur människor bör leva i ett samhälle för att allt ska fungera så bra som möjligt. De bestämmer därmed hur man ser på människor och vad man tror är bäst för dem. Om en ideologi får stort genomslag men har gjort en total felanalys av de här viktiga sakerna så kan de vara mycket farliga. De största katastroferna i modern tid beror på farliga ideologier och det är viktigt att känna till dem för att veta hur de manifesteras och hur man kan undvika dem. Genom att veta vad de innebär och vad de har ställt till med så kan man undvika att upprepa samma misstag igen. Det finns dock exempel på farliga ideologier som än idag råder i många delar av världen, inte minst i Asien. De två ideologier som har ställt till mest problem i modern tid är troligtvis nationalsocialismen och kommunismen som har präglat en stor del av 1900-talet.

Nationalsocialism

Nationalsocialism brukar i folkmun kallas för nazism och är en ideologi som anser att en nation och dess folk är högre stående än den enskilda människan. De som utgör folket bestäms av dess ras, det vill säga sådant som hårfärg, hudfärg och så vidare. Nazism tänker sig att människan kan delas in i olika raser varav vissa är högre stående än andra. De ”ariska” det vill säga vita anses högre stående än andra. Nationalsocialismen har starka inslag av antisemitism och den ledde under andra världskriget till förintelsen, det vill säga massmord på 6 miljoner judar. Ytterligare flera miljoner från andra folkgrupper mördades också. Adolf Hitler är dess mest kända anhängare och i mångt och mycket även dess upphovsman.

Kommunism

Kommunism är en revolutionär vänsterideologi som bygger på Karl Marx läror om att ett samhälles produktionsmedel ska vara gemensamt ägda. Man vill upplösa klasser och fördela alla resurser jämlikt mellan världens medborgare. Målet är proletariatets diktatur vilket innebär att proletariatet (underklassen) tar över och bestämmer i samhället. Eftersom kommunism betonar sådant som klassklyftor, jämlikhet och delandet av resurser ser många ideologin som något fint i grunden. Den har dock visat sig fungera mycket dåligt i verkligheten och i praktiken alltid lett till tyranniska diktaturer. I Sovjetunionen ledde kommunismen till ett övervaknings- och angivarsamhälle där folk svalt ihjäl och avrättades om de ansågs ha fel åsikter. Många anser att anledningen till att kommunismen alltid spårar ur är eftersom den för många blir till en religion. När den visar sig inte fungera så är det ändå svårt att släppa den eftersom man på sätt och vis har den som sin tro. Därför försöker man tvinga människor till att trivas i samhället och tysta kritiker snarare än att förändra samhället och erkänna sin religion som osann.

Politisk korrekthet – vi behöver höja taket

Politik genomsyrar mycket i vårt samhälle. Det är politik som avgör hur olika instanser fungerar och relaterar till varandra. Politik i praktik är avgörande för ett samhälles varande. Vi närmar oss EU-valet och politik är på tapeten i allra högsta grad. Våra politiker blir grillade i intervjuer och får ställa upp på debatter i olika sammanhang.

Lågt i tak

En sak som vi behöver arbeta på i Sverige är ett tillåtande av det som inte är politiskt korrekt. Vi är väldigt snäva i vilka åsikter och infallsvinkar som får lyftas. Givetvis inte ideologiskt, vi är ju en demokrati och har yttrandefrihet, men mer i fråga om att ha ett tillåtande debattklimat. Givetvis ska vi aldrig tolerera att värderingar lyfts fram som undervärderar människor eller olika människogrupper. Men vi behöver höja taket för vad som är accepterat.

Man måste få ha sin åsikt och stå för den, utan att få slag under bältet och påhopp. Framförallt inte av andra politiker.

Debatt i Aftonbladet

I Aftonbladets debatt tidigare i veckan så blev en av politikerna mer eller mindre en hackkyckling för samtliga av de andra politikerna i en debatt som Aftonbladet anordnade. Detta på grund av dennes åsikter inte stämde med de andras. Det är lågt. I stället för att hacka på den som uttrycker välgrundade ställningstaganden så behöver man istället lyfta fram sina egna välgrundade ställningstaganden. Men har man inte mer välgrundade ställningstaganden än att man snickrat ihop den själv med hjälp av byggdelar från byggmax så är det klart att man sitter i en svår sits.

Men tyvärr står mycket av svensk politik i den gropen. Partierna kritiserar i många fall varandra mer än de kommer med egna konkreta förslag på lösningar.

Det är inte alltid helt lätt att skaffa sig information om vad olika val i själva verket handlar om. Framför allt är de inte lätt att få adekvat information om vad de olika alternativen verkligen står för. Nyhetstidningarna gör sitt bästa för att reda ut detta för. Om man personligen har klimatförändringarna som sin hjärtefråga, hur vet man då vilket eller vilka av de alternativ som finns att rösta på som har bäst lösningar för denna stora fråga.

Även om det är svårt med politik och även om det uppenbarligen inte är helt lätt att få till ett tillåtande, sunt politiskt klimat, så är politik viktigt. Det är viktigt på ledningsnivå och det påverkar gemene person. Därför bör vi vara noggranna och arbetssamma när det kommer till att införskaffa information på detta område. Först när vi har kunskap och information så kan vi också fatta välgrundade beslut. Politik är en viktig del av en demokrati. Detta är något som människor har kämpat för och därför inget vi ska ta för givet, utan värna om.

Säregenheter med norsk politik

Sverige och Norge har många likheter. Vi är trots allt grannländer med lång gemensam historia. Det gäller också politiskt med flera stora likheter. Det är inte svårt att gissa att det norska Arbeiderpartiet motsvarar Socialdemokraterna i Sverige, eller att Stortinget är den norska riksdagen.

De flesta andra partier på den norska scenen har också motsvarigheter i Sverige, och det är inga speciella konstigheter vad gäller hur regeringen, ministrar och så vidare fungerar. På några områden skiljer sig dock norsk politik i hög grad från den svenska, och vi skall se på ett par exempel.

Tillgång till pengar från olja och gas

Den norska staten har ungefär 8 800 miljarder svenska kronor investerade bara i aktier runt om i värden genom den norska så kallade oljefonden. Totalt äger norrmännen andelar i 9 000 olika bolag över hela världen.

Dessutom äger fonden flera byggnader på extremt exklusiva adresser och försöker hela tiden hitta nya sätt att diversifiera sina investeringar. Samtidigt kan staten naturligtvis ta ut pengar från fonden och på andra sätt använda pengar från försäljningen av olja och gas. Det ger utmaningar som är helt otänkbara i andra länder, som att staten har gett sig själv en frivillig övre gräns för hur många procent av fonden som skall användas varje år för att undvika överhettning av ekonomin.

Det är viktigt att komma ihåg att pengarna i oljefonden disponeras av staten. Några gånger skriver tidningarna om hur mycket pengar varje norrman har, men det betyder inte att enskilda privatpersoner kan ta ut «sin del». På det området har norrmän samma vardag som svenskar, med inkomster, utgifter, behov för att samla lån och liknande.

Extremt fokus på trängselskatt och vägtullar

En annan fråga som har fått mycket uppmärksamhet i Norge nyligen är trängselskatt och vägtullar. Denna frågan har skapat riktigt stora konflikter på både lokal nivå och på Stortinget. I Norge finns det vägtullar både runt de flesta stora städerna och på flera sträckor med motorväg. Speciellt att motorvägssträckor långt från storstäder har vägtullar är annorlunda jämfört med Sverige.

Denna formen för vägtullar har aldrig varit speciellt populär, men konflikterna har eskalerat under våren 2019. För många privatpersoner är det svårt att acceptera att det kostar mellan 50 och 100 kronor per dag att åka till jobbet eller hämta barnen på dagis. Kombinerat med att elbilar ofta kan köra gratis eller nästan gratis genom vägtullarna gör detta att många känner att vägtullarna är en orättvis skatt.

Nu finns det faktiskt till och med ett norskt missnöjesparti som har som enda fråga att få bort vägtullarna. Samtidigt pressas det norska Fremskrittspartiet, som sitter i regering men traditionellt har varit en stark motståndare av vägtullar. Svårt att föreställa sig i Sverige, men vägtullar kan faktiskt orsaka en regeringskris i Norge.